forthekix

Sedan var det ju då dags att ta Pyret upp till BVC för sin 5 månaders spruta. Ja, spruta trodde jag, men det visade sig vara sprutor. Oj oj stackars Lillan. Hon var på så bra humör hela tiden vi var där, undertiden hon blev mätt och vägd och allt det där man gör uppe på BVC. Sen intet ont anandes så får hon inte en men två! stick i sina små rultiga lår. Blicken hon gav sköterskan sa rätt mycket. Kommer nog ta ett tag innan Eira litar på Lena igen. Stackars Lena. Två plåster blev det oxå, hon klängde sig fast riktigt ordentligt vid mig när vi "tackade" och gick därifrån. Stora tårar hade rullat mot hennes små kinder, och hon snyftade förtvivlat med nappen i munnen medans jag tog på henne dom små Hello Kitty byxorna. 

Den här gången gick det ändå över lite fortare än sist, och när hon hade overallen på och låg nerbäddad i vagnen så somnade hon med en gång, och jag hoppas att hon glömde rätt snabbt vad Lena hade gjort. 

På vår väg hem såg vi en väldigt söt liten vovve,som satt utanför sjukhuset och väntade på sin tillhörande. Hunden hade en väldigt söt outfit, och jag undrade för ett ögonblick varför det inte finns sånt till katter, sen slog jag genast bort tanken och fastställde att mina katter minsann aldrig hade förnedrat sig så genom att ikläda sig något liknande. PUNKT.