forthekix

Igår fick vi äntligen träffa våran älskade Johan igen! Våran nära vän och Eiras gudfar. Nu förtiden blir det inte ofta vi ses, eftersom han studerar på annan ort, och det är alltid lika roligt att träffa honom! 

Ja, det är sant!! Nog för att "mamma" varit ett ord som trillat ur den söta lilla munnen ett antal gånger, sedan dryga två månader tillbaka, så tycker jag ändå att första ordet efter det blev ordet hon så fint uttalade idag! 

Vill inte missbruka min käre svärfars mobila bredband, hrmm mer än vad jag redan gjort i alla fall, och eftersom vi får internet på fredag så tror jag att jag kan hålla mig...

i väntan på vårat bredband har vi fått låna ett mobilt bredband. tack gode gud för det! känner mig hel igen.. nä skämt å sido. en det är ganska jobbigt att klara sig utan internet. Helt otroligt hur beroende man kan bli. 

jag kapar någons bredband för att skriva det här. men jag bara måste. Min lilla älskling har fått vattkoppor!!! Det smittade tydligen rätt ordentligt. Hennes lilla kusin Elsa hade det över påskhelgen. Och eftersom vi var i Frösakull allihopa då, så var det ju rätt givet att Eira skulle få det. 

Eira har fått sitt första risgryn!! I nedre käken har den tittat upp. Den första lilla tanden. Och gud så liten och söt den är. Tor upptäckte i torsdags att det var något på gång, jag däremot har trott att tänderna varit på väg sedan hon var fyra månader. 

Tänkte bara skriva en liten snabb uppdatering om det senaste.. Eira har börjat krypa! jajjemen! I Lördags eftermiddag skulle jag visa Linda hur nära var att Eira börjar krypa. Och då satte hon fart. Upp med rumpan och iväg! Så himla roligt! Fin publik hade hon också, då både Rickard och Linnéa kom efter en stund och fick bevittna det lite magiska ögonblicket, då min kära älskling helt plötsligt börjar ta sig runt på egen hand i världen! 

Igår hade jag en lite sämre dag än vanligt. Jag kände mig inte helt frisk och kunde inte äta något annat än vattenmelon och banan. Det är gott, men man klarar sig inte flera dagar på det. Speciellt inte när man är som jag, och vägrar vara "sjuk" mer än nödvändigt. Eftersom Eira verkade frisk, så tog ändå vi på oss och gick ut i det fina men kalla vårvädret som var igår. Vi var så klart nere på Pilutta, då jag var på jakt efter en fin klänning som Eira skall ha till påsk. 

Idag var det dags för babysimmet att börja igen. Dock en timme tidigare än innan, så jag var lite tveksam över hur det skulle gå. Eftersom det var prick på Eiras middagstid. Men det gick förvånansvärt bra. Jag och Jennie snörade på oss skorna redan klockan tio, och gick en lång och skön vårpromenad. Det var lite kyligt, men det känns ändå att våren är på väg. Som jag längtar!

Eira var inte riktigt redo att sova igår när det var dags för hennes eftermiddagslur. Så vi gosade runt lite i sängen i stället. Med hennes mysiga änglanalle. Som hon fick innan hon föddes! Jag passade på att fota henne lite med mammas kamera, som jag har fått låna till min kurs. Eftersom hennes är lite bättre än min. Jag tyckte det blev många söta bilder, som jag funderar på att förstora upp och ha i sovrummet.

Tor har varit hemma från jobbet i två dagar, och spenderat lite kvalitets tid med mig och Eira. Sånt är alltid mysigt. Trots att vi inte var med varandra på nästan hela dagen igår ändå. 

Eira har verkligen fattat tycke för våra katter, hon vill klappa och gosa med dom hela tiden, och som tur är har vi ju tre otroligt snälla katter, som gärna låter sig gosas med. ja, i alla fall en liten stund.

Igår blev Eira officiellt stora tjejen. Hon fick välling för första gången. Man blir lite ambivalent över det hela med att sluta amma. Det känns liksom som att man bryter ett väldigt nära band. Klart jag kommer fortsätta att amma lite både morgon och kväll, men det är ändå ett väldigt stort steg. och nu är det redan dags för det. Tiden har ju bara flugit fram! Nästa vecka blir Eira 6 månader. Det var ju alldeles nyss vi kom hem med det lilla knytet från BB. Så känns det i alla fall. Om ytterligare ett halvår är hon 1 år! Jösses. 

Eira kan nu mera officiellt rulla från rygg till mage! Hon är så duktig. Detta har hon kämpat med i två månader nu, och vi har varit framme med kameran och filmat, hejat på och ibland t.o.m hjälpt henne lite på traven. Sen när det magiska ögonblicket är inne, då missar både mamma och pappa det! Typiskt! Men visst hade hon bytt håll alldeles själv. Mamma stolt! Då prickar vi av det. 

Eira slog upp sina små blå strax innan halv åtta i morse. Fan tänkte jag lite för mig själv, då kommer hon ju definitivt somna innan halv elva, som var mitt mål för hennes middags nap. ja, visst blev det så. halv tio började det gnubbas lite i ögonen, och trots tappra försök att hålla sig vaken, så slumrade hon tillslut in. Känner jag henne rätt kommer hon ju inte sova längre än en timma. Och då befarar jag att simningen blir utsatt i dag också. Skall se om man kanske kan byta grupp till klockan två eller nått. För det går ju inte att hon sa vara hur trött som helst när det är dags för dom rosa volang badbyxorna. För säkerhetsskull håller jag tummarna....

Igår var det ännu mer tårar i bassängen då lilla Eira skulle på babysim. Vi hann knappt ta på blöjbadbyxorna innan mungiporna hasade ner.. ojojoj.. så det kan gå. Vi var i bassängen i kanske dryga minuten, sen kom tårarna igen, och jag insåg att det var lika bra att vira in Trollan i det lilla badlakanet och tassa in i omklädningsrummet igen. Så var det med det. Men när vi väl kom in på damernas och blöjbadbyxan åkte av, var det helt plötsligt en glad liten tjej som låg och pratade på sin handuk med sin skallra. Vi åkte med Jennie och Morris ner till simhallen så vi stannade där inne och väntade på att dom skulle komma. Eira var på strålande humör hela tiden, börjar misstänka att den förbannade byxan gör ont på henne, eller så gillar hon helt enkelt inte att bada i simhallen, för hemma går det ju hur bra som helst. Hon brukar vara i samma skrud som ett russin när det är dags att gå upp, och  i morse testade jag att bada med henne med byxorna på. No problems..hmmm. Hon t.o.m lekte "bä bä vita bubbel" och bubblade under vattnet. så nu har vi övat lite inför nästa vecka. Men går det samma väg då, då struntar jag i resten av lektionerna. 

Eftersom Eiras förkylning har hållt i sig en bra bit över en vecka nu, så ringde jag upp till Barnmott. igår och fick en tid hos doktorn. Läste liksom överallt på alla barnsidor, att en vanlig förkylning brukar vara runt 4-5 dagar. man blir ju lätt gärna lite nervös då. Så Jennie och jag tog en promenad upp till sjukhuset. Väl där spenderade jag och Eira en timme inne i ett undersökningsrum, varav ca 5 minuter var med en läkare, och 7 minuter var med en sköterska. Kul! stackars Eira. Men vi underhöll oss ganska bra, med att riva sönder pappret på britsen och spana på fiskarna som hängde i fönstret. Lillan har en ny grej på gång, då hon står upp och böjer sig ner efter sin napp, eller annat som ligger framför henne och så stoppar hon det i munnen. Så det gjorde vi i dryga timmen. Dom tog ett blodprov på henne, och hon var så duktig när det stack till i fingret, tårarna kom senare när sköterskan försökte pressa ut några droppar blod ur det lilla fingret. Allt visade sig i alla fall vara bra, och det var ju skönt att höra, så det är bara att fortsätta som vanlig och vänta ut den förbannade sjukdomen!