En puss och ett plåster, så blir allt bättre snart!

Våran lilla Eira har varit magsjuk! Hennes första ordentliga sådan också. Stackars lillan! Vaknade på natten, runt halv fem och kräktes, och efter det var den regelbundet varje halvtimma ungefär.
Men liten är tapper, och hon klagade inte en enda gång! Trots att så fort hon fick i sig något, så sprutade det strax som en fontän ut på golvet ( ledsen för ingående detaljer, alla känsliga )
Men nu är hon desto piggare, och har redan annonserat att hon vill ut och åka sparkcykel och gunga. Visst, vi får nog ta det lite lugnt, men jag tror att hela familjen ser fram emot att lämna boet en stund.

I morse kom hon upp yrvaken och sa:
-Mamma, jag har ont i magen, jag behöver ett plåster!
Och vips! En puss och ett plåster senare så verkade allting vara lite bättre! Min söta lilla tös!



Sen gick det lite över styr, och plötsligt behövde hon plåster lite överallt!



Lilla söta sjukligen!

Eira extraknäcker som "Chucky"

Dom säger ju att i dom lugnaste vatten, simmar dom farligaste fiskarna. Men jag kan säga att i vilda vågor simmar en del pirayor också.

Eira, envis som en gammal märr, och med ett temperament som får en skenande jord av noshörningar att blekna i jämförelse

Denna dam, som slänger sig med uttryck som:

-Då blir jag arg!!!

eller

-Nu blir jag jätteledsen!!

Att tämja henne är en svårare utmaning än att killa en spottkobra på magen.

Och när man väl lyckas med denna bedrift, så kan man bli lite lätt moloken över att man inte hade någon att "high five:a" över segern.

Hursomhelst så är det ju ganska svårt att frukta en tyrann som med napp i käften, en charmig smile grop under ögat försöker ge dig sin "arg min". Döm själva, och kom ihåg: Skenet bedrar..









En blivande skådis?

ibland kan man höra Eira gå och prata för sig själv, och citera repliker ur diverse Disneyfilmer. Ibland kan det vara:

-Men Butter! ojojoj, jag är förvånad!

eller

-Vi har ju träffats förr! En gång i en dröm

och för att inte tala om klassikern:

-TYST! Du känner straffet om du misslyckas! Ta med hennes hjärta i den häääär.

Idag reciterade hon en monolog ur Törnrosa samtidigt som hon hoppade i sängen iklädd mamma och pappas nytvättade underkläder.

Nästa vecka kanske Eira och Tor skall agera skådespelare i en reklamfilm, och jag tror det hade passat henne som handen i handsken! Hon skulle ju definitivt bli en lysande skådis. En ny Dakota Fanning kanske?




Eira och häxasängen

Eller växasängen som det heter på ordentlig svenska. Men nej, Eira hon blev helt överlycklig när mamma kommer hem, efter en tripp med morfar till Kungälv, och har köpt en häxasäng!
Hurra! En alldeles egen säng! Och lite kex och kakor från Göteborgs Kex bräck affär också blev det som grädde på moset.
Så, nu står den där (tillsammans med en byrå vi fick på köpet) redo att slipas och målas om. Nu är det bara att hålla tummarna för att Bibi skall vilja sova i den också. Sin fina egna häxasäng!
Efter att vi hade glatt oss åt faktumet att Eira blivit stor och fått en säng, så tog jag ut barnen till lekplatsen, där vi mötte upp familjen Wall för en mysig stund bland spadar och gungor. Och nu är det snart dags för en sån där spontan middagskväll tillsammans med den fina, blivande tvåbarnsfamiljen.
Sen får vi ju inte glömma att säga ett stort HURRA för det fina vädret idag. Det blev som jag hoppades. Lóas feber försvann och våren tittade fram! Nu gäller det bara att den stannar kvar.

En diktator i mitt hus.

Vi har som folket i Libyen börjat göra uppror, mot en 2,5 årig diktator. Här hemma är det enligt henne "My way or the highway" som gäller. Det är för det mesta krig om allt från morgon till kväll.

Oftast är det matvägran, påklädnads beskymmer, skrik om diverse filmer och gnäll över att behöva besöka duschen som är dom huvudsakliga ämnena det dikteras om.

Men vi ( Tor och jag ) gör allt vi kan för att bestrida denna härskande skrikande "tyrann". Ibland blir det dock att man ger med sig, sorgligt nog.

Men någon gång emellanåt så gör vi alltså revolt, och försöker bestrida 2,5 åringen. Dom vanligaste reaktionerna är:

-Jag kan inte äta, jag har ingen mun. Eller

-Men du får inte säga nej!

För att inte tala om det hederliga gallskriket.

Men dagen skall komma då vi lyckas "störta" denna envåldshärskaren, och det skall åter bli fröjd i paradiset.



Den självutnämnde härskaren med krona på huvudet och sin snälla "sidekick", gömmer sig i sin gosedjurs bunker.




Hört från köket..

-Mamma! jag och pappa bakar tofflor!


RUT avdrag?

Ikväll kommer Linnéa och Jessica hit, och vi skall ha skräckfilms kväll och äta tacos och ha det mysigt. ( Jag är dock redan lite kissenödig med tanke på skräckfilms temat, har blivit harig på sista tiden ) Så jag har varit i städar tagen så klart. Kan ju inte bjuda hem folk till en rövarkula.

Städa är något jag tycker är ganska skönt och avslappnande emellanåt. Men är det något jag verkligen inte gillar, så är det att dammsuga. Mest för att våran dammsugare är så sönder, så man blir lika svettig som efter ett spinning pass bara efter att ha dammsugit vardagsrummet, typ.

Men något som gör det hela lite mer uthärdligt och roligt, är när världens sötaste tvååring bestämmer sig för att "go along for the ride" och hjälper till lite..

Frågan är då hur man gör med sådana här hushållsnära tjänster? RUT avdrag?







Singing in the pee eller Peeing in the rain??

Känsliga läsare bör icke läsa följande..

Potträning:
"Att bli torr, att lära sig kissa och bajsa på pottan eller toaletten, är en stor händelse i ett barns liv. Det är också ett återkommande diskussionsämne småbarnsföräldrar emellan."

Så står det i ett utdrag på Growing peoples hemsida, angående detta steg i ett barns utveckling.

Vad som inte framgår i alla texter om potträning, blöjfria barn osv, är hur mycket kiss som hamnar på golvet under dessa perioder.

I Eiras fall är svaret: mer än i pottan!

Man hör hur hon kommer springandes och ropar: - mammaaa, måste tojjka, jag kissa på golvet!

mmm.. hon är väldigt duktig på att hjälpa till att torka upp, men efter femte gången beslutade hon sig helt sonika, för att med sitt tingeling paraply i högsta hugg, och med sina gorilla stövlar på fötterna, att PLASKA i kisspölen!

Jippi!








Favorit leksaken

Jag frågade Eira härom dagen vad som var hennes favorit leksak. På den frågan svarade hon snabbt och utan att tveka:

- Moster Linda!

Se där ja!

Igår fick jag det definitivt bekräftat.







En av Eiras roligaste lekar, är att gömma någon, vem som helst i en hög med gossedjur. Hon springer entusiastiskt som en skottspole mellan docksängen, (som är full med mjuka filurer) och "gömstället" dvs soffan där den snart gömda personen infinner sig. Sedan blir resultatet som ovan.

Eira skrattar och skriker sedan: Gömma meeeej, gömma meeeej! och då är det bara att sätta igång.

Linda i synnerhet är med på alla Eiras bus å lekar, och OM busungen uppskattar det!

Efter en lekdag med favvo leksaken så somnar man ju givetvis på fem minuter, och sover som en prinsessa, nöjd och glad!

Luciatåg

Igår var det dags för Eiras första offentliga luciatåg. ( Hennes första var vid fyra månaders ålder, sittandes i en babybjörn, lussandes för pappa ) Jag hade mina funderingar över hur det skulle gå egentligen. Jag misstänkte att det skulle bli lite mammigt sådär, och hade nog kunnat tippa ganska många kronor på att hon skulle överge lusse tåget och komma travandes till mamma efter en stund.

Detta var vad som inträffade också. Dock efter en mycket längre tid än vad jag väntade mig. Hon klarade nästan hela showen. Men när det var dags för pepparkakorna, alltså hennes crew att ta ton och ställa sig upp, då passade hon på att smita bort till oss. Som hade parkerat oss längst fram med mini pepparkaka i knät och allt. Så där satt hon och sjöng dom sista låtarna. Men oj, vad duktig hon var, där hon satt i Halens knä ( Helen för somliga, Halen för Eira och resten av familjen )

Det var så mysigt att få uppleva Eiras allra första lussetåg på dagis! Jag blev så exalterad över det, att jag fick för mig att till nästa år, skall jag sy en lussekatts dräkt. Men vi får väl se hur det går....






Min sköna böna



-Pappa, kan du öppna dörren, så jag kan komma in.

You just gotta love it!

(Det skall ju höra till historien, om det inte är så uppenbart, att bilen på bilden är en leksaksbil stor som en tändsticksask.)

Faran är över..

Ja, det blev inte så mycket värre igår. Eira kräktes bara en gång på morgonen, och det var i samband med en rejäl hostattack, så det kanske inte var magsjuka after all. Men man tar ju så klart det säkra före det osäkra, och vi skippade ändå Liseberg, trots pigg och glad unge.
Söndagen blev en lugn hemma dag i stället, och mormor hade minsann köpt en Tingeling film till sitt lilla barnbarn, så som en liten tröst present fick hon den, och jag, Tor, Eira och Lóa mös ihop oss i soffan och tittade på Tingelings äventyr och mumsade på dom goda saffransbullarna mormor hade bakat.
Det blev en väldigt mysig dag trots att vi inte fick träffa tomten och hälsa på kaninerna. Men vi tar det nästa helg i stället.
Idag står det pulkaåkning, pepparkaksslotts bakning och choklad drickning på schemat. Inte så dumt så här på en måndag.
Idag är det Eiras dopdag, tillika Eiras gudfar Johans födelsedag, så ett stort HURRA till världens finaste Johan, som vi önskar och hoppas att vi får träffa snart, för det var allt för längesedan nu.

Helt hysteriskt!

Jösses amalia! Här hemma har det varit en battle of the wills precis. Eira har visat prov på lång uthållighet när det gäller sin envishet. Hon kan minsann vara hysterisk och skrika i över en timma. Men har man en mamma som har egen erfarenhet av detta beteende, så får man tillslut bara inse att det ända man kan göra är att ge upp. Och det gjorde hon tillslut. PUH! Och en liten arm lades runt min hals och hon somnade..

Eira vs Mamma 0-1.

Om vi nu skall prata tomtekväll och fackeltåg på dagis, så kan jag berätta att trots att hon nu i flera dagar varit helt uppspelt och exalterad över att få träffa tomten, så blev hon, som så många andra likasinnade förskolebarn rädd för tomten när det väl var dags. Så det blev mamma som fick lämna önskelistan till den något feminina tomten som satt och väntade i skogen.

Men mysigt var det, ute i den ginstrande kalla vinternatten.  Och på det stora hela var det en lyckad tomte expedition.








Svar på tal.



- Varför kan du inte bara sitta ner och äta ordentligt??

- För att jag är hopplös.

Jaha...Och hur kontrar man det?

Det där med att skriva upp!

Jag har så många gånger sagt att, det där måste jag skriva upp! Och i och med bloggen så har det faktiskt blivit så, att jag har lyckats skriva ner massor med roliga upptåg och ord som Eira har sagt och gjort.

Senast i raden var väl vad hon sa till mig i morse, när jag kommenterade när hon lekte med sina gossedjur.

- Eira du är underbar, säger mamma.

-Nej, jag är inte underbar, jag är storasyster, svarar hon.



Den underbara storasystern!

Roliga ord..

Vi har en riktig pratkvarn här hemma. Hon pratar alltid, konstant och hela tiden. Till och med när hon sover. Det är en egenskap jag känner igen mig i väldigt mycket. Jag är väl känd för att prata väldigt mycket. Något man ibland måste försöka hejda sig själv från att göra.

Något jag absolut inte tänker göra när det kommer till Eira dock.

Hon är för söt över ord hon väljer, och när jag och Tor pratar, så säger hon ofta: -Nej! Mamma inte prata med pappa, prata med mig!

Eller när hon leker och pratar med sina gossedjur inne på sitt rum. Då får man ofta höra: Nej! Mamma inte vara här, gå här ifrån.

Lite bryskt och rätfram kanske. Men hon säger ju i alla fall vad hon vill.

Idag när hon för en kort liten stund satt helt tyst i soffan och tittade på Bolibompa, så frågade jag henne vad hon gjorde, då svarade hon: Jag tänker lite bara.





Man bara måste avguda henne!


Lek pågår..

-Eira??

Vad gör du?

Säger jag från köket..

En liten vän röst svarar inne från vardagsrummet..

-Jag leker..Jag hänger alla gossedjuren..

Klart man blir nyfiken.



Taktik snack??

Dagen är gjord!

Tror knappast att jag är ensam om att bli helt förvirrad av det här med att ändra klockan. Vilket förövrigt är något man gör varje år, och ändå blir man helt virrig varje gång. Skall man flytta fram en timme? Eller bak? När ändrar man? Och har klockorna på datorn och telefonen ändrat sig själv? Ja, ni hajjar ju. Det är nog inte bara vi "blondiner" som har dessa funderingar, eller?

Jag vaknade i alla fall enligt den "nya" tiden, vid åtta i morse. Och jag måste säga att det var väldigt skönt att få sova lite längre än vanligt. Tor var en sådan gentleman, att han satt uppe med Lóa igår OCH gick upp med Eira tidigt i morse. Thank you lord! Mamma fick sin skönhets sömn, och blev genast en lite gladare och piggare version av sig själv.

Så efter frulle, skumbad med Eira, och bad i baljan för Lóa, så gav vi oss ut på en skogsprommis med familjen Wall. Det var väldigt härligt att gå ibland alla härliga orangea, gula och röda löv, och bara andas in frisk höst luft. Sen hjälpte det ju otroligt mycket, att jag hade en privat vagnputtare i alla uppförsbackar ( tack Linus ) Eira blev eld och lågor när jag sa att vi skulle träffa Morris och gå till skogen. Hon pratar ofta om att gå till lekplatsen i skogen. Tyvärr så slocknade hon i vagnen när vi väl var på väg dit. Man har ju inte riktigt hjärta att väcka en så trött tjej heller. Så det blev ju ingen lek på den lekplatsen för hennes del.

Däremot så tog vi en sväng ner till skogsalléns lekplats på vägen hem, vilket blev en stor succé, eftersom Eiras favvo dagis kompis Engla dök upp med tillhörande mamma. Så, där blev vi kvar i över en timme. Och Eira och Engla lekte och hade hur kul som helst. Tyvärr måste ju allt ta slut någon gång, och när jag insåg att klockan var två ( eller egentligen tre, eller hur tänker man nu igen ) och vi fortfarande inte hade ätit lunch, så var det dags att vinka hej då till Engla och gå hem för att smaska i oss mormors goda rester från gårdagens middag.

Nu har stålmans dräkten åkt på igen ( nya it plagget ) (och som svar på vart den är köpt, så är det leksaksaffären på Freeport, 99kr) och vi spränger trumhinnorna till ljudet av Super super superman, och Eiras dag är gjord efter att hon har fått leka med två av sina favvisar Morris och Engla!



Idag var det jag som var ute och cruisade med rymdskeppet, dock är bilden från i Onsdags..




Jag är rätt häftig i mina stålmans kläder

Vilken bra dag det blev! Zombie mamma till trots. Jag piggnade ändå till rätt bra. Jag och flickorna packade in oss i bilen och åkte och hämtade upp mormor. Sedan styrde vi kosan mot Freeport, där Eira fick lite leksaker och vi passade på att ta en liten fika.

Nästa fredag är det "snäll" Halloween på Eiras dagis, så vi shoppade en liten utklädnads dräkt till sötnosen. Och gud vad hon gillade den! Här hemma går "The Pinks" Superman på Spotify med jämna mellanrum, så får man då en passande dräkt att springa runt i, med ena armen framsträckt i luften, samtidigt som man sjunger: Super super superman! Då är man glad! Och det var precis vad Eira gjorde när vi kom innanför dörren.

Sen var hon ju tvungen att test laga med sina nya grytor och pannor som hon fick också. Det har varit full rulle här hemma, och pappa fick maten serverad vid Eiras lilla bord med orden: Här får du älskling!

Nu är det snart dags för tacos och allt det där jag skrev om tidigare. ( Vi fick ändå åka från Ica Maxi till Coop för att kirra Saltchoklad, för den var totalt slut!! ) Mys mys mys!









Lite halvförbannad??

Duktig flicka!

Det är helt otroligt vad Eira har blivit stor! Hon har verkligen utvecklats hur mycket som helst på sista tiden. Hon pusslar 12 bitars pussel, som är från tre år, helt själv och felfritt. Hon kan räkna till tio, och har börjat sjunga massor också.

I natt när jag ammade Lóa, så hör jag helt plötsligt hur Eira börjar sjunga " Ja må han leva" i sömnen! Hur gulligt är inte det då? Och idag så lärde mormor henne hela "Blinka lilla stjärna" också, så den vill hon mest sjunga hela tiden.

Det är så häftigt när man tänker på det, att för bara två år sedan, så var hon en lika liten skrutt som Lóa. Och nu sitter hon inne på sitt rum och pusslar och sjunger. Man blir så fascinerad över hur mycket en tvååring faktiskt kan.



Mjölkstockningen har fortfarande inte riktigt släppt, och jag har tampats mot febern idag också. Men imorgon hoppas jag att jag är tillräckligt pigg, så vi kan gå ut på en liten promenad. Vi måste ju ut och slira med dubbelvagnen! Så håll tummarna!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0