Lite random snapshots från ett prinsesskalas!

Ja, jag har bytt dator, ( som sagt ) och allt, verkligen allt ligger fortfarande kvar på den gamla. Och pga någon jäkla kabel som tydligen inte fanns längre, så kan jag inte koppla ihop datorerna utan får sitta med extern hårddisk och föra över allt eftersom.

Därför har det dröjt med bilder från Eiras barnkalas som hon hade för några söndagar sedan.

Jag kan säga att kalaset blev riktigt lyckat. Eira var så lycklig över att ha hennes vänner här, och att hennes efterlängtade prinsesskalas äntligen blev av! Lóa hon var mest glad att Lily var här, och började bra med att vara utklädd precis som alla dom andra barnen. Men när ljusen på tårtan var utblåsta, då var det dags för henne att bli nakenfis igen...

Så ett gäng, prinsar, prinsessor och en nakenfis härjade runt i lägenheten, och fiskade godispåsar med trollspö, satt i kungatronen och satte stjärnan på trollspöt ( istället för knorr på grisen) Och det slog mig precis att det bara är en månad kvar tills lilla Loisen fyller 2!! Då blir det minsann Pippi kalas!

 








 













 












 

Superprinsessan Eira 4 år!

GRATTIS MIN ÄLSKADE FLICKA ♥♡♥♡

Tjuvlyssnat

 
Hela lilla familjen är hos svärföräldrarna nere i Frösakull. Kusinen Ida fick stanna med oss här och leka med Eira. 
 
Det har byggts kojor, lekts affär, målats runt 100 teckningar och annat bus. Igår kväll skulle dom få sova ihop också. Mycket fnitter och inte så mycket sömn. Och efter att jag hade varit uppe och sagt till dom för tredje gången, så kunde jag inte låta bli att stanna kvar lite i dörröppningen och höra vad det viskades om. 
 
Ida berättade spökhistorier och en sann berättelse om en pojke som trillat över ett räcke på ett köpcenter. Pojken fick låtsasfötter men överlevde mirakulöst. Så hennes uppmaning till Eira var att alltid hålla mamma eller pappa i handen när hon åker rulltrappa. Varpå Eira svarar. -mmmm annars får jag låtsasfötter.
 
Något annat dom pratade om var det läskigaste djuret dom hade sett. Eiras var en häxa. 
 
Men det som fick tårarna att spruta och en smygande mamma att bryta fullständigt ihop. Det var när Ida frågade vilket som var det finaste djuret Eira hade sett som var vilt. För att citera: "alltså inga hundar, katter eller kaniner eller så" och Eira svarar utan tvekan: - jag såg en älg en gång, den hade så snygga ögon och en fin hals med massa blommor runt om. Ida svarar - Det har jag i och för sig väldigt svårt att tro på. 
 
Slam dunk! Mamma som bryter ihop. Ridå. 
 
 

Min stora lilla flicka!

Efter en dag inne i Göteborg med Sis, som fick en välbehövlig helkroppsmassage på skolan. Så följde hon och baby Elian med hem till oss. Där möttes vi av två glada prinsessor och en prins som stod och rullade köttbullar och hade fixat ett skinande hem och diskat all disk (men..liksom..I´m not worthy ibland)

Hursomhelst så åt vi köttbullar (läs veggie för mami) allihopa och hade det mysigt en stund. Tills hurtbullen till syrra tyckte vi kunde ta en liten promenad hem till henne och hämta saxar, för att kunna klippa Tor. Jahapp! Så jag drog med mig min lilla Eira som ville cykla.

Mm, det brukar typ sluta med att hon tröttnar när man precis lämnat gården. Men! Hon, min duktiga stora lilla flicka, cyklade heeela vägen fram och tillbaka till Linda. Det är väl en dryga 6-7 km i runda slängan fram och tillbaks. Tänk, redan så stor! I fullfart går det ner för backarna, och det är inte alltid lätt att vara cool i dom lägena. Men det är bara att försöka tygla sina ängsliga mammakänslor. För snart är det värre saker än cykling som gäller! När slutade hon vara liten?




En liten härmapa

Monkey see monkey do.
Jodå visst är det så. För en liten stund trodde jag att min nyblivna tre och ett halvt åring, kanske var påväg mot tider av mindre trots, och mer göra som man säger och faktiskt lyssna.
För tro om att jag blev häpen när hon svarade mig -Ja, jag skall städa om en liten stund. När jag sa åt henne att röja undan alla hundra par skor hon helt plötsligt hade täckt hallgolvet med.
Nöjd morsa gick ut i köket. Varpå liten nybliven tre och ett halvt åring kommer in och frågar om hon får låna Iphonen. Mamma ger svaret. -Om du städar upp skorna först.
Då blev svaret: -Nej, och har jag sagt nej, så är det nej!
Undra vad hon har fått det ifrån...
Sjukt söt, lite trulig tre och ett halvt åring..

Prima Ballerina!

Med min nya kamera i högsta hugg, tassade jag och hela familjen in i danssalen igår, för att få se och vara med undertiden Eira dansade! Som en stolt tuppmamma satt jag där nästan med gråten i halsen och såg min lilla flicka göra piruetter och gå på lina.

Hur koncentrerad som helst och inte en enda gång blev hon distraherad av att vi satt och tittade på. Det är min duktiga flicka det! Man märker verkligen att hon älskar att dansa!

Lillasyster ville ju självklart också vara med och dansa, och försökte gång på gång tulta bort mot rockringarna och delta i dansen. Men det blir till att vänta några år för lillan. Men jag kan tänka mig att hon också kommer vilja ta på sig tyllkjol och gå på dans när hon är tre!



En musikalisk uppfostran

Eric Saade i smurfversion och The Monikers " Oh my god" på repeat. Det är vad som spelas i mitt kök för det mesta. Det varvat med några gamla jullåtar av Alice Tegnér.
I ett hem där musiken spelar en stor och betydande roll är detta snudd på hädelse. Jag väljer att klandra allting på dagis och deras gudsförgätna Spotify listor som hjärntvättar små dansande barn successivt.
När Eira var ett år, stod hon och vickade på rumpan åt System of a Downs Radio/Video, okej det kanske var lite overkill, och visst hon gillar Hurts och Rihanna. Men hur skall vi överleva dessa låtar som plågar våra öron så?
Själv blev jag uppvuxen med Genesis, Alan Parsons project och Pink Floyd och det tackar jag min blues och rockdiggande trummis till pappa för. Men hur skall jag då få mina flickor att vilja gå i "The school of Rock" ? Eller åtminstone välja Coldplay framför EMD? Musik kan man inte tvinga på någon, men jag är rätt säker på att jag inte hade varit den jag är idag om det inte var för låtar som "Comfortably numb" "Eye in the sky" Och "Money for nothing".
Jag kanske kan sätta på mer föredragande låtar i Eiras lilla Askungen CD spelare när hon sover, och på så sätt försöka få in i hennes lilla blonda huvud vad riktig musik är. Eller så får jag helt enkelt bita ihop, ha överseende och tänka på min stackars mamma som stod ut med NRJ på högsta volym från ett rum och Raised fist på högsta volym från ett annat. Gud hjälpe mig!

Stolt över pappa är hon i allafall, och hon vill gärna påstå att hon är med på ett hörn hela tiden.

Näbbe,Pilutta och Biljett

Ja, så heter karaktärerna i Eiras version av Madicken.

-Mamma, Pilutta klättrade på taket, det får man inte det är farligt! Hehe. Sötnos!

Jag tycker i allafall att det är väldigt mysigt att Eira nu har fattat tycke ordentligt för Astrid Lindgrens filmer. Både Pippi, Madicken, Emil och Bullerby filmerna har gått hem. Tänk för två år sedan så gick Teletubbies varmt här hemma. Jo, man kan säga att jag är väldigt glad att dom har bytts ut. ( Snälla Lóa fastna inte för dom! )

Eira hade feber och världens hosta natten till igår, så det blev soffhäng, film och glass för oss, och jag kan villigt erkänna att jag för min del också tycker det är mysigt att titta på Pilutta hennes lillasyster Biljett och kompisen Näbbe.


Älskade Eira

Alltså, treårs trots är verkligen inget kul! Det är mycket kasta sig ner på golvet och gråta, ja lite varstans. Det är protester, sura miner, gnäll, tjat, vägran att klä på sig, matvägran och vägran i allmänhet.

Men trots alla dessa påfrestande saker, så är min treåring alldeles alldeles underbar! Hon blir liksom förlåten för allt ovanstående så fort man ser den riktiga lilla personen lysa igenom trotset. Den lilla tjejen som väcker sin mamma genom att viska: Jag älskar dig.

Som alltid pussar sin lillasyster godnatt, som är tokig i Pippi Långstrump, som gör superfina teckningar och är duktig på att dansa i ballerinakjol.

Som idag när jag kom hem med ett par nya överdragsbyxor utbrister: Men åh vad coola!!
Varpå jag svarar, att det är ju hon också, en riktigt cool tjej. Kontringen på detta var: Men åh tack så mycket mamma! Tycker du det? Det var väl roligt!

Ja, sannerligen var det roligt, hon är en riktigt rolig tjej och cool så klart! Min fina lilla busiga Eira.


Dans, måla på gatan och Findus

Iklädd en rosa ballerina dress, silverglittriga benvärmare och mockasiner intog Eira salen på Aranäs skolan där hon från och med idag, kommer spendera 45 minuter varje lördag med att dansa. Helt oblyg vinkade hon hej då till oss, när vi blev "utkörda" ur danssalen.

Efter den gågna trekvarten möttes vi av ett danståg av ballerinor som tuffade ut genom salen. Eira sken som en sol, och både jag och Tor tror att detta kommer bli en hit!
Sedan var det lunch på McDonalds, återigen sken lillan som en solstråle, och började nog tro att det var någon form av julafton, när vi sedan brände av med teater, gatumålning, hyrfilm och lördagsgodis, trodde jag nästan hon hade fått för mycket av det goda på en och samma dag.


En riktigt härlig familjedag helt enkelt!
Det bästa, enligt Eira var nog iallafall att hon fick leka med pappa. Så bra, att hon hellre ville leka med honom än att äta sitt lördagsgodis! Och lillLóis var bara glad att hon fick vara med.





Hur det gick till när Eira föddes..

Här kommer en liten berättelse om hur det egentligen gick till när Eira kom till världen, om man frågar henne då förstås.
-För att komma ut ur mammas mage, så simmade jag, sedan hoppade jag ut ur mammas mun, och hon hade inga tänder, utan dom tog jag. Sedan sade tandläkaren till mig, att jag inte fick göra det. Och så fick mamma nya tänder. Sedan så kom jag ut och då stod alla och sjöng och jag sa: Hej jag heter Eira!
Jodå, så kanske det gick till i hennes lilla värld.
Min uppfattning var något helt annat. Men, det tar vi en annan gång.

Kalasdags!

Hallå där! Ledsen över min frånvaro, men det har varit non stop action sedan i fredags morse, och det här är på allvar första gången jag sitter vid datorn, sedan i torsdagskväll. ja, okej, jag var inne på Facebook imorse, hrmm. Men annars så har jag verkligen inte haft tid att sitta ens.

Fredagen jobbade jag hela dagen som mingel fotograf på företaget GEMU´s 30 års jubileum, och det var hålligång till sent på natten, och gårdagen spenderades till att sminka en blivande brud, samt att fota hela bröllopet och fina porträttbilder på brudparet.

När jag var färdig där, var det middag på Ester, och idag har det varit barnkalas för Eira.

Ja, det var min förklaring det där. Så nu till dagens topic: Eiras kalas.

Ett riktigt Hello Kitty kalas hade hon, med mina hemmagjorda cake pops, Kitty inspirerade cupcakes och annat gott. Barnen hade roligt och höll igång bra, jag erbjöd ansiktsmålningar till dom som ville ha, och efter ett tag vimlade det av söta prinsessor här hemma. Eline, Hailey och Tinou stannade ända till klockan 18, och barnen åt glatt fiskpinnar och mackaroner som pappa Tor slängde ihop.

Det var en trött men glad prinsessa som somnade med sin nya Maileg kanin på armen idag. Tack alla söta som kom och firade våran lilla treåring!





Min lilla dagistjej

Igår var det start för en ny termin på dagis, och en ivrig tjej stod redo med skorna på i hallen redan vid åtta. Hon skulle äntligen få gå och leka med alla sina kompisar på förskolan. För ett år sedan så var det inte riktigt samma ljud i skällan, då jag fick vara med Eira på dagis en hel vecka vid inskolning. Nej, det var ingenting för henne tyckte hon då, men jag är väldigt glad att det har ändrat sig. Det känns ju alltid mycket bättre att lämna på dagis, när man vet att barnen ser fram emot det och längtar!

Imorgon är det hennes treårsdag och Eira ser mest fram emot att få bjuda kompisarna på dagis på glass! Ja, det och möjligheten att hon får en cykel, en studsmatta, en hund, ett rosa piratsvärd, ett flygplan och en Belle klänning då förstås.


Kom an kom an pirater!

Hört från köket: -Jag, kommer snart min lilla älskling (pappan)

Hört från barnrummet: -Jag är inte älskling, jag är Sjörövarfabbe! (barnet)

Det är det nya nu. Eira har fått pippi på Pippi, eller ja, inte så mycket Pippi i allmänhet, utan snarare en teaterföreställning av Pippi i synnerlighet. Den sitter hon och tittar på om och om igen. När piraterna kommer inglidandes på scenen i en båt, och sjunger: Raj daj daj daj daj daj daj daaaaaaa. Då står Eira med ena benet upp på sängkanten och armen höjd i skyn greppandes ett osynligt svärd med handen, och sjunger med. Hööröva fabbe fajfass faaaj. Love it!

Förresten så önskar hon sig ett rosa sjörövarsvärd i födelsedagspresent. Hmmm.


Hur jag aldrig hade klarat att vara schizofren..

Föreställ er hur ni konstant får gå genom varje dag, och ha en liten röst som hela tiden pockar på uppmärksamhet. Så fort du vaknar är rösten där, den är där när du duschar, kör bil, lagar mat, ja genom allt du gör i ditt dagliga liv helt enkelt. Somliga har röster som manar dom till att göra hemska saker. Klassikern är ju ofta att skylla på den där lilla rösten. Andra kan inte riktigt skilja på vad som är ens egna tankar, eller vad som är vaneföreställningar och hallucinationer.

Jag har en röst som är ganska späd, lite hes och ibland mycket gnällig, som konstant följer mig som en skugga och säger det ena med det andra, skriker, gråter och ibland slåss den.

Det jag talar om är givetvis min trotsiga treåring, som just nu gör allt hon kan för att driva sin mamma till vansinne, och hon är inte långt ifrån att misslyckas.

Vissa dagar känner man helt sonika för att hoppa ut genom fönstret, hoppas att man landar på grannens brunvitrandiga markis, få tag i en resväska full med pengar och göra en "Veronica Maggio". ( Alltså bli en Havanna mamma ) Ja ni förstår. ( Referens till hur jag inte hade klarat av att vara schizofren, jag hade förmodligen hoppat från fönstret, och inte hoppats på en markis under. )

Men det är somliga dagar. Andra dagar är rösten vän, lite läspande nappig och mycket kärleksfull. Då känner man sig som den lyckligaste personen i hela världen, som inte bara har två barn, utan även möjligheten och förmågan att kunna få dom glada, snälla och underbara igen.



Två ljuvliga änglar som hjälper sin borderline morsa att dammsuga.

Jag skall måla hela världen lilla mamma..

Äntligen! Gatukritor!

Jag, mamma, syster och Lóa var nere i Ullared igår, och efter en heldag med massa shopping och fika, var det Eira som kammade hem stjärnvinsten efter vårat besök.

När jag med tre fulla Gekås påsar och en bebis under armen kom innanför dörren hemma, var det som en mini julafton för henne. Lite saker till hennes kommande treårskalas, kläder, tallrik och bestick och sen...ett trollspö och gatukritor!!

Det var ett Halleluja moment!

Och idag var vi ute och målade gatan vacker med Eiras nya kritor. Underbart!


Plötsligt händer det!

Ni vet Triss reklamen, och deras slogan? Plötsligt händer det. Det kan man säga att jag har upplevt nu, plötsligt har det bara hänt! Eira kom ut från sitt rum härrom dagen och säger att hon är "kissig", jaha. Av med blöja, fram med potta. Och sen dess ( det var i tisdags ) så har hon varit blöjfri, utan på natten, och gått på pottan ( eller trädet, om man tänker på när vi var på Tjolöholm idag ) varje gång!
Ett riktigt Hallelluja moment. For sure! Ahh, barn och deras milstolpar. Jag är en stolt hönsmamma idag. Vi skall t.o.m våga skicka henne till dagis i bara "jordgubbslisa" trosor på tisdag. Vi lever på kanten, ja det gör vi! Hihi.

Hur det slutar för kungar, prinsar och prinsessor

I söndags var vi som givet, hemma hos våran lilla mamma/mormor och firade morsdag. Och Eira lycklig över att få leka lite med sin stora favorit, drog med sig mormor in på lekrummet och radade upp gubbar, djur och andra figurer framför sitt stora slott som hon har där hemma. Sedan tar hon upp en liten plastkung, och säger till mormor:

-Mormor, han är äcklig.

Mormor lite förbryllad frågar vadå? Varför är han äcklig? Varpå liten svarar:

-Jo, nu är han äcklig i alla sina dar.

Och den som inte förstår, kanske skall sätta sig in i sagovärlden lite, och läsa hur det brukar sluta i alla berättelser om prinsar, kungar och prinsessor. Trillar polletten ner? Hihi



Den lilla filuren ute och slirar på sin prinsess-sparkcykel. Checka in Vansen, så himla gulliga!

Eira aka Dakota?

Alltså, igår såg jag en film som gick på TV.n, "Man on fire" med Dakota Fanning i en av huvudrollerna. Förövrigt en väldigt bra film, men det är inte av den anledningen jag skriver, anledningen är att jag tycker att Eira är väldigt lik Dakota Fanning! Jo, jag är inte den enda som har sagt det! Och igår såg jag liksom Eira ( ca 8 bast ) agera mot Denzel Washington i ett gripande kidnappningsdrama! Det är galet!



Både jag och Tor föreställde oss en Eira i den åldern, och nu när Dakota redan hunnit bli typ 17, så kan man liksom lite tänka att Eira kommer se ut så om 14 år! Shit, hur kommer det vara? Uppfostra en galet snygg 17 åring, och få henne att lyssna på sin mamma, att inte göra samma galna, busiga "misstag" som jag gjorde i samma ålder? Jisses!



Okej, ta det lugnt nu, hon är fortfarande våran busiga snart treåriga tjej med en konstant napp i mungipan och en prinsessklänning över kläderna. Peew liten ett tag till!






Varför barn är det roligaste som finns..

I badet:

Mamma nyper sin lilla gosiga två och ett halvt åring i rumpan, för den är ju så gullig!! Då hör man den lilla väna stämman, ta ett avbrott i sin vattenlek med sina prinsessor, för att ge sin mamma en tillsägelse.

-Nej mamma, så får man inte göra! Nu får du inte något lördagsgodis!

Nähä, oj får jag inte det? Svarar mamman, och försöker bita sig i läppen för att inte skratta åt sin lilla dotters reprimand.

-Nää, men om du är snäll sen, så kanske du får godis av mig och pappa!

Så var det med det!


Tidigare inlägg
RSS 2.0