forthekix

En liten tyst filur satt på golvet i sovrummet, jag gick fram för att se vad som försegick. Då ser jag att Eira har hittat nappgömman. Och sitter glatt och snuttar på en av dom, medan hon håller en i varje hand. Lägg även märke till bytena som gjordes. Hon satt där ett bra tag och bara bytte napp.

Sötnos..

Idag har hon visat att hon har lärt sig klättra ner från sängen. Trots en liten soffincident igår, så har hon förstått att man vänder sig om, så man kommer med benen först. Hon är smart min tjej. För ett tag sedan trillade hon ur sängen, då hon kröp över kanten, usch! det är så otäckt när man hör sin älskade bebis råka ut för något. Förtvivlat ringde jag och berättade detta för pappa, varpå han svarade: -Det är ingen fara, det gjorde du också, flera gånger. Hmm.

Men det är sådant man går igenom, både som förälder och bebis. Eira har hitills i sitt 10 månader långa liv lyckats: Trilla ur sängen, ur soffan, sitta med en glasbit i handen,(följt av skärsår på det lilla benet) slicka(!) på en flaska med rengöringsmedel(idag!!!) stoppa en chasewnöt i munnen samt hålla i en varm plattång. Allt detta trots att hon har världens mest överbeskyddande föräldrar! Men både vi och hon har lärt oss av det, och man skall vara glad att det inte hänt värre saker, och att ens egna föräldrar kanske medvetet undanhåller lite av vad man själv råkade ut för.