forthekix

Som förälder, så tycker man ju givetvis att sitt eget barn är det absolut sötaste barnet i hela världen! Så är det väl för dom flesta i alla fall. Jag kom ihåg att jag var rädd för att inte tycka det, när jag var gravid och gick och funderade över vad det var för en liten filur inne i magen. Tänk vad hemskt, att få upp det lilla knytet på sin mage, och inte tycka att det är det vackraste, sötaste barnet i världen. Jag menar det händer ju faktiskt! Och alla som säger: Guuuud så söt! och så tycker dom inte det egentligen. Tänk hur många som säger så, bara för att det är så man säger. Men när Eira lades på min mage, helt ny och kladdig, så var det den första tanken som slog mig! Mitt barn ÄR verkligen det vackraste, finaste barnet i hela världen. Med sina små trollöron och sin unika fina lilla skrattgrop under höger öga. Hennes busiga leende och hennes glittriga ögon! Jag vet att när jag ringde det där första samtalet från BB, och pratade med min syster, så sa jag att hon var helt underbar och den vackraste lilla flicka jag någonsin sett. Och när dom kom på besök, så höll alla givetvis med mig! Mamma sade till och med, att jag var ett sött barn, men Eira är sötare! Haha. Och skulle det nu vara så, att det bara är i föräldrarnas ögon ,barnen är dom vackraste i världen, så är det precis det dom är! Sina föräldrars ögonstenar. Och jag kan inte se mig mätt på min lilla ögonsten, som är för mig den finaste som finns i hela universum!