Hur trött kan man vara egentligen?
Okej, jag kom i säng vid en ganska okej tid igår. Runt elva fick jag krupit ner under täcket, men en smått halv vaken bebis gick inte att vagga till söms. Så det var bara att knalla ut med bebis till vardagsrummet och ner i famnen på pappa Tor.
" Mommy needs her beauty sleep"
Ja, men är man färdig ammad och klar, så kan man ju faktiskt ligga och mysa hos pappsen lite. Tror det tog ungefär 0.1 sekund innan jag somnade. Sen fick jag allt sovit i några timmar innan det var dags för lite nattamat. Dumt nog vaknade båda barnen, så medans jag satt och ammade, försökte jag även få Eira att lägga sig ner igen och somna om. Medans hon hade storslagna planer på att ta med sig Kitty upp och titta på Bolibompa. ( Som hon trodde visade barnprogram sisådär 04.30 ) Efter vad jag uppskattar som 1,5 timme vakenhet, så somnade tillslut alla om igen. Tills Tors klocka ringde vid sju tiden, och jag inser att jag sitter och sover, med Lóa på magen. Ja, det är ju också ett sätt.
Lóa ammade lite, och sedan slockande vi två igen. Och vaknade inte förrän 11.30!! Oj oj oj! Så skönt, vilken sov morgon!
Men varför är jag forfarande så himla trött då? Jag hade ju utan problem kunnat gå och lägga mig igen, men jag tror inte Eira delar min längtan efter sängen. Så nu får jag helt enkelt se till att piggna till lite, så jag kan vara en lite roligare mamma. ZZZZZ!
Våran duktiga storasyster!
" Mommy needs her beauty sleep"
Ja, men är man färdig ammad och klar, så kan man ju faktiskt ligga och mysa hos pappsen lite. Tror det tog ungefär 0.1 sekund innan jag somnade. Sen fick jag allt sovit i några timmar innan det var dags för lite nattamat. Dumt nog vaknade båda barnen, så medans jag satt och ammade, försökte jag även få Eira att lägga sig ner igen och somna om. Medans hon hade storslagna planer på att ta med sig Kitty upp och titta på Bolibompa. ( Som hon trodde visade barnprogram sisådär 04.30 ) Efter vad jag uppskattar som 1,5 timme vakenhet, så somnade tillslut alla om igen. Tills Tors klocka ringde vid sju tiden, och jag inser att jag sitter och sover, med Lóa på magen. Ja, det är ju också ett sätt.
Lóa ammade lite, och sedan slockande vi två igen. Och vaknade inte förrän 11.30!! Oj oj oj! Så skönt, vilken sov morgon!
Men varför är jag forfarande så himla trött då? Jag hade ju utan problem kunnat gå och lägga mig igen, men jag tror inte Eira delar min längtan efter sängen. Så nu får jag helt enkelt se till att piggna till lite, så jag kan vara en lite roligare mamma. ZZZZZ!
Våran duktiga storasyster!
Kommentarer
Trackback
