forthekix

Älskade lilla Eira.

För två veckor sedan fyllde du två! Det känns helt otroligt att du redan har hunnit bli så stor! Jag tycker inte det var längesedan du var det där lilla knytet, som låg på mitt bröst, och andades tungt och sov djupt, med mjölk runt hela munnen.

Nu är du mitt i din spännande utveckling, och som du utvecklas! Du använder dig av meningar, förstår känslor, och har lärt dig att vara artig. Du säger "tack för maten", och "tack mamma" eller "snälla mamma", du dukar till och med av din tallrik ibland. Ja, förutom dom gångerna som maten och tallriken slängs iväg på golvet. Men till och med då, kan du förstå att du har gjort fel, och säger "förlåt pappa" och skall hjälpa med sop och skyffel och städa upp.

Det är så mycket som är fantastiskt med dig, det är svårt att bara nämna några saker. Men när du självmant springer fram och kastar dina små armar runt mig, och klappar med din lilla hand över min rygg, då smälter mitt hjärta. Eller när du kan väcka mig, genom att stryka lätt över mitt hår, och säga "god morgon mamma". Det syns i dina tindrande ögon hur mycket kärlek och värme som rymms i din lilla person.

Att kamma dit ibland bångstyriga lockiga hår, och höra hur du säger att du vill ha "Kitty spänne" eller " Mammapappa tofs", att se viljan hos dig, när du bestämt säger "Eira kan själv" och envist kämpar med att ta på dig blöjan eller pyjamasen. Att se en liten flicka, duktigt springa in på toaletten och hämta papper, och torka upp, när det råkat komma kiss på golvet. Allt detta är fantastiskt, och allt detta är du.

Visst du kan få dina utbrott, och du kan ibland driva mig och pappa till vansinne med din enorma vilja. Men den viljan är så viktig, för den är du! Och du kommer längre och längre i din utveckling mycket tack vare den.

Nu skall du snart få ett syskon, och det skall bli spännande och roligt att se hur du axlar rollen som storasyster! Men älskling, ett skall du veta, och det är att oavsett om du är storasyster eller nybliven tvååring och dagistjej, så kommer du alltid vara min lilla bebis! Och dig och mig imellan, så älskar jag hur du vill att mamma skall bära, och när du hårt kramar min hand, när något är " lite läskigt". Jag är så stolt och lycklig som kan kalla mig din mamma, och du fyller mitt hjärta med så mycket kärlek och glädje.

Det är med spänning vi ger oss in i ett nytt kapitel av ditt liv. Dom "trotsiga tvååringarna" som det kallas. Det kommer säkert vara tufft, både för dig, mig och pappa. Så vi kan väl försöka att vara lite schyssta mot varandra, okej?

Och du, vi måste verkligen diskutera hur du nästan har gett pappa tinnitus.

Älskar dig, mitt lilla sockerhjärta!

Puss Mamma