En musikalisk uppfostran
Eric Saade i smurfversion och The Monikers " Oh my god" på repeat. Det är vad som spelas i mitt kök för det mesta. Det varvat med några gamla jullåtar av Alice Tegnér.
I ett hem där musiken spelar en stor och betydande roll är detta snudd på hädelse. Jag väljer att klandra allting på dagis och deras gudsförgätna Spotify listor som hjärntvättar små dansande barn successivt.
När Eira var ett år, stod hon och vickade på rumpan åt System of a Downs Radio/Video, okej det kanske var lite overkill, och visst hon gillar Hurts och Rihanna. Men hur skall vi överleva dessa låtar som plågar våra öron så?
Själv blev jag uppvuxen med Genesis, Alan Parsons project och Pink Floyd och det tackar jag min blues och rockdiggande trummis till pappa för. Men hur skall jag då få mina flickor att vilja gå i "The school of Rock" ? Eller åtminstone välja Coldplay framför EMD? Musik kan man inte tvinga på någon, men jag är rätt säker på att jag inte hade varit den jag är idag om det inte var för låtar som "Comfortably numb" "Eye in the sky" Och "Money for nothing".
Jag kanske kan sätta på mer föredragande låtar i Eiras lilla Askungen CD spelare när hon sover, och på så sätt försöka få in i hennes lilla blonda huvud vad riktig musik är. Eller så får jag helt enkelt bita ihop, ha överseende och tänka på min stackars mamma som stod ut med NRJ på högsta volym från ett rum och Raised fist på högsta volym från ett annat. Gud hjälpe mig!
Stolt över pappa är hon i allafall, och hon vill gärna påstå att hon är med på ett hörn hela tiden.
Kommentarer
Trackback