Lóa 11 månader

Det börjar närma sig året för allas vår lilla Lóa loppa! Tiden, har som bekant, sprungit iväg, men än så länge så är hon fortfarande min lilla bebis! Jag är stolt över hennes angelägenhet och vilja att börja gå, men på något sätt så markerar det liksom att hon lämnar bebisstadiet lite grann. Och jag vill ju gå och bära på henne ett tag till, suga lite mer på karamellen, lukta lite mer i bebisnacken. Men, jag skall icke förtrösta! Mina flickor kommer alltid vara mina barn, och jag vet att dom kommer vilja bli kramade, omhållna, tröstade och så vidare i hela livet. För mamma/barnrelationen lever man med hur gammal man än blir. Det ger mig ett lugn att tänka på det.

Idag har Lóas 11 månadersdag överskuggats av två onda ting, dels att lillskruttan hade feber och var väldigt förkyld, samt att Eira råkade klämma fingrarna i bildörren, och det blev en tur till sjukhuset.

Som tur var, var det inget allvarligt med fingrarna, möjligtvis några sprickor, och Lóa var tapper och vid gott mod trots feber och rinnig näsa, så jag fick knäppt några bilder denna månaden också.

Nästa gång är det "the big ONE" Spännande med Lóas första födelsedag! ♡




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0