Men alltså, min dotter är ett geni
Som förälder så blir man sådär sjukt stolt över sina barn, så fort dom gör några framsteg hur banala och små dom än må vara. Saker som dom utan barn mest lyfter på ögonbrynen åt. När vi visar bilder av våra barns första bad, första gången dom ätit själva, första gången dom ätit själva och NÄSTAN ingenting hamnade på golvet. Ja, ni hänger med.
Men så är det ju verkligen för alla, så fort det där egna lilla fröt gör sina framsteg.
Idag hände det igen, stoltheten. Som fick mig att nästan ringa folk och berätta om det, skriva det på facebook med stora bokstäver, twittra om det, ja, eller som det nu blev, blogga om det.
Min 15 månaders lilla Lo, bytte skiva i CD spelaren lade i en ny och satte på play. Där stod hon sen och sedvanligt vickade på rumpan åt den nya låten hon tryckt fram. God damn it vad charmig hon är!
Ja, så där har ni det. Stolt mamma. Imorgon kanske hon äter utan att spilla, den som lever får se.
Men så är det ju verkligen för alla, så fort det där egna lilla fröt gör sina framsteg.
Idag hände det igen, stoltheten. Som fick mig att nästan ringa folk och berätta om det, skriva det på facebook med stora bokstäver, twittra om det, ja, eller som det nu blev, blogga om det.
Min 15 månaders lilla Lo, bytte skiva i CD spelaren lade i en ny och satte på play. Där stod hon sen och sedvanligt vickade på rumpan åt den nya låten hon tryckt fram. God damn it vad charmig hon är!
Ja, så där har ni det. Stolt mamma. Imorgon kanske hon äter utan att spilla, den som lever får se.
Kommentarer
Trackback
