forthekix

Men min lilla piggelin till bebis har minsann andra planer. Igår vid den här tiden var vi precis hemkomna efter en mysig tjejkväll hos Linnéa. Lóa charmade båda Linnéorna så klart, med sitt urgulliga bebis beteende, och sitt sköna humör, och vi kom hem glada, mätta och belåtna efter en biltur i 19 minusgrader.

Då var det Eira som inte ville sova..zzzzz

Man kan ju tro att efter en dag med ankmatning, promenad, fika, shopping och pre nyårsaftons afton borde göra bebis trött, men nej.

Så här sitter vi nu och gosar, Lóa i sin rosa moln pyjamas och jag med frusa tår. Fortsätter det såhär så kommer mamma decka innan tolvslaget i morgon...

Håll tummarna för att hon gör en "Törnrosa" snart ( minus dom 100 åren då )



En sovande Lóa i rosa moln PJ´s i pappas knä.

Ja, det hinns ju inte med så mycket bloggande i dessa dagarna. Nej ,jag har fullt upp med släktmiddagar, rea shopping, mysiga dejter med vänner som är hemma över jul, och mysiga stunder, bus och lek med familjen.

Men nu är det nyår på fredag, och eftersom jag inte kommer tillhöra skalan som ligger som ett vågrätt kadaver i dygn efter denna tillställning, så lovar jag att bli "back on track" alldeles snart.

Igår förärades vi minsann av ett besök av söta Emelie. Hon hade med sig lite presenter till barnen, och stannade på middag och en trevlig kväll. Eira blev förtjust i henne med en gång, och dom två satt och tittade på Snövit, på Eiras nya prinsess DVD spelare, och Emelie fick minsann gosa med Lóa massor också. En väldigt mysig tisdagskväll blev det. Och ikväll hoppas jag på en minst lika trevlig kväll. För jag och Lóa skall hem till gudmorsan Linnéa, och spana in hennes nya lya i den stora staden, samt krubba lite käk. Så jag tvivlar inte på att vi kommer ha en bra kväll.

Nu skall jag lyfta skinkan från köksstolen och sortera lite tvätt, samtidigt som Eira i vanlig ordning hoppar i sängen och hjälper mamma sortera på sitt sätt. Nämligen med att dra ut allt på sängen igen. Life is gooood!



Emelie och Lóa

Som ni kanske har märkt, om ni har varit inne på bloggen här under julhelgen, så har jag tagit lite ledigt från allt vad blogg och uppdatering heter.

Jag önskar alla mina bloggläsare en fin Julafton, med mycket mys och trevliga stunder med familj, släkt och vänner!

Nu har jag fått resultatet av söndagens photoshoot. Och som jag trodde så blev jag super nöjd! Man får verkligen mersmak! Hoppas inte det dröjer så länge innan det är dags igen.

Tack Rille för grymt samarbete!

Det är ju vida känt numera bland vänner och familj, att vi har fått en riktigt cool pistol i Lóa. Hon är lugnet själv. När hon låg i min mage däremot var det rena vilda västern där inne, och av erfarenhet ( Eira ) så trodde jag att det skulle komma ut en till liten illbatting med vilja av stål och ett sjujäkla humör. Och visst 10 veckor kanske inte är mycket att gå på, hurvida det kommer utvecklas en lite mer envis och busig sida.

Hursomhelst, så är det väldigt skönt att ha en så cool bebis, när man har en liten virvelvind till tvååring. Jag tror jag hade gått spikrakt in i väggen och fått 1000 gråa hår och förmodligen en stroke, om jag var tvungen att på egen hand deala med två vildingar om dagarna.

Trots att man ibland sliter sitt hår för att man får höra i 100 decibel och falsett någon som skriker - jag viiiiiiiiiiill ha pepparkaka, mammaaaaaaaa!!!

Så finns det som jag har sagt så många gånger innan, så att ni måste tycka att jag är tjatig, ingen härligare underbarare än min Eira.

-Nä mamma, jag ÄR inte trotsig! Jag är snäll..

Å där smälte mammas hjärta.

Kom på att jag var tvungen att skriva lite om vad som hände bakom kulisserna. Inte bara för oss, utan vad mina små barn gjorde. Lóa var som vanligt chilli vanilli, och låg mest och var nöjd i pappas knä eller i Yvettes famn ( när hon inte sov då så klart ) Och Eira, my good! Hon var i himmelriket. Hon hade ju sin favvo moster här! Och dom lekte kan jag lova, tills telefonen ringde och Lindas underbara pojkvän Christina, frågade om inte Eira skulle följa med honom och hans lilla tös Olivia ut och åka pulka.

Funderade en stund på om det verkligen skulle gå, att skicka ut Eira med bara dom två, ( hon har aldrig träffat Olivia innan ) men jodå! Det gick så bra så. Och efter en bra stund kom dom in igen, helt äppelröda och kalla om kinderna. Sedan satte leken i gång.

Bara älskar att se Eira leka med andra barn! Och Olivia ville inte gå hem när det var dags. Bra tecken tro?
Hoppas på flera mysiga play dates med bonus kusinen!

Äntligen har den blivit av!! Min och Rilles photoshoot!

Och jag kan, utan att ha sett det färdiga resultatet säga att det blev gryyyyymt! Jag hoppas bara att min eminenta fotograf är lika nöjd som jag. Visst, hade jag haft mer tid, och bättre arbets möjlighet ( stod i Eiras rum med böjd rygg, och utan spegel, ingen bra grej ) så hade det kanske blivit top notch, men jag är pretty darn happy ändå!

Nu är det bara att börja fila på nästa session!






Tack för idag min grymma crew!

Här hade jag idag tänkt dela med mig av sminkjobbet jag varit iväg på. Ja, berätta lite om hur lyckat det var, och hur trevligt vi hade. Visst bilder kommer, men det är inte längre jobbet i sig som blir min fokus. No no.. Det är Västtrafik, min bitterhet gentemot dom och tjuven som snodde mina vantar.

-sääää guuubaaaj to pååriiin rääään...stäääääj..

Så blev jag väckt i morse. Eira låg och sjöng på en av mina favorit låtar. Stay med Hurts. Vaddå spelat den mycket? Så fort den sätts på så säger Eira: mammas låt!

Ja, det var all sunshine till en början. Sen blev det ett sjujäkla liv, och Eira åkte in på sitt rum illa kvickt. Allt detta innan klockan slagit halv sju. Jippi!

Mitt i sitt utbrott lyckades hon så klart få väckt Lóa. Som var en riktigt jollrande solstråle. Och hon höll sig så också. Inga utbrott här inte.

Men så småningom svalnade även Eiras humör, och vi kunde som en happy family sitta tillsammans och äta frukost. Men jag har sagt det förr och jag säger det igen, det känns som att Lóa inte riktigt kommer få samma temperament som storasyrran. Hon är liksom lite coolare i humöret, och nöjd med tillvaron liksom. En av varje? Ja tack! Jag är ju så över glad ändå att Eira har sin personlighet, för jag tror det kommer gynna henne mycket i framtiden.





Hurts-Stay

Igår var det dags för Eiras första offentliga luciatåg. ( Hennes första var vid fyra månaders ålder, sittandes i en babybjörn, lussandes för pappa ) Jag hade mina funderingar över hur det skulle gå egentligen. Jag misstänkte att det skulle bli lite mammigt sådär, och hade nog kunnat tippa ganska många kronor på att hon skulle överge lusse tåget och komma travandes till mamma efter en stund.

Detta var vad som inträffade också. Dock efter en mycket längre tid än vad jag väntade mig. Hon klarade nästan hela showen. Men när det var dags för pepparkakorna, alltså hennes crew att ta ton och ställa sig upp, då passade hon på att smita bort till oss. Som hade parkerat oss längst fram med mini pepparkaka i knät och allt. Så där satt hon och sjöng dom sista låtarna. Men oj, vad duktig hon var, där hon satt i Halens knä ( Helen för somliga, Halen för Eira och resten av familjen )

Det var så mysigt att få uppleva Eiras allra första lussetåg på dagis! Jag blev så exalterad över det, att jag fick för mig att till nästa år, skall jag sy en lussekatts dräkt. Men vi får väl se hur det går....

Frusna tår till trots, så hade vi en riktigt mysig dag igår på Liseberg. Eira fick äntligen åka Sagoslottet igen ( efter att ha längtat sen i somras ) och det blev även en sväng i Kaffekopparna och en Kaninshow med pappa och morfar. ( Medan mamma, mormor och Lóis gav det ett tappert försök att värma tårna i ammningsrummet ) Några söta Getter och Kaniner klappades oxå lite på, och vi trängdes på ett café för lite lussebulle och varm choklad. Det var totaly värt dom frusna tårna och när det var dags att promenera mot bilen, fick vi uppleva lite magi i alla fina lampor som tändes. Hurra för en bra söndag!

Hmm.då ska man väl göra bäst i att låta bli. Men jag kan ju passa på att önska alla en mysig fredag. Här hemma blir det tacos och idolfinal. Förhoppningsvis har jag något att skriva imon. Så tills dess, ha en mysig fredag!

Vi bakade, eller vaddå bakade förresten? Nej, vi satte ihop en byggsats färdigt pepparkakshus igår. ( Nästa år får vi avancera och göra ett från scratch ) Hursomhelst. Vi satt hela familjen samlade i köket och pyntade och limmade ihop ett pepparkakshus. Det var första gången som jag gav mig på en sådan sak.

Minns att vi försökte oss på det någongång när jag var yngre, men med min mammas tålamod så lades dom planerna ner ganska fort.

Det kanske är något som dom flesta vet, men för att limma ihop huset, så smälter man socker, och det blir tydligen väääldigt varmt. Något jag fick erfara personligen. Resultatet syns numera i form av en stor blåsa på mitt stackars lillfinger.

Några trasiga bitar, lite snett påklistrade delar och massor med kristyr senare, så hade vi oss ett fint färdigställt fuskbygge. Och familjen har skapat en ny jultradition.











Härligt operfekt!

Igår hade vi världens dag planerad. Vi skulle minsann gå ut och åka pulka, dricka lite varm choklad på det, och sedan skulle vi bege oss in för att sammanställa det fina pepparkakshuset vi tänkte bygga.En riktig helylle taget-ur-en-julfilm dag helt enkelt. Men.. Ehh det blev INTE riktigt som det var tänkt...

Det vi hann med i alla fall var att ta årets julkort på våra söta små töser. Efter några hot ( inte så farligt som det låter ) och mutor i stil med: Om du sitter still nu och ler jättefint, så får du Kitty choklad sen. ( Ur Hello Kitty adventskalendern, som numera saknar choklad den 9:de..hur löser jag det?? jaja ) Så lyckades vi fånga båda barnen glada och sådär julkorts klämchecka på en bild. Ja typ EN bild.

Jag tänker inte spoila och lägga ut det redan nu, nä, det är liiiite för tidigt tycker jag. Sen måste jag hinna skicka till släkt och vänner först. För dom har faktiskt lite förtur sådär. ( No offence ) Men jag kan i alla fall dela med mig av lite "Bakom kulisserna" bilder.



När den ena posade fint...



Och när den andra posade fint..



Busfröt



Gosiga pussar på lillasyster



Den sötaste lilla pepparkaksbebisen ever!


BTW. Den där helylle dagen kirrade vi idag istället. Tor och Eira var ute och åkte pulka, medans hurt morsan tog sig en svettig 5 km promenad i snömodd, med Lóa i syskonvagnen som förövrigt har punka. Sen gjorde vi ett kalasfint pepparkakshus och nu blir det varm choklad i soffan. Slutet gott, allting gott!

-Pappa, kan du öppna dörren, så jag kan komma in.

You just gotta love it!

(Det skall ju höra till historien, om det inte är så uppenbart, att bilen på bilden är en leksaksbil stor som en tändsticksask.)

Ja, det blev inte så mycket värre igår. Eira kräktes bara en gång på morgonen, och det var i samband med en rejäl hostattack, så det kanske inte var magsjuka after all. Men man tar ju så klart det säkra före det osäkra, och vi skippade ändå Liseberg, trots pigg och glad unge.

Väldigt ofrivilligt tvingas vi idag att byta våran planerade dag på Liseberg, mot en hemma dag med en magsjuk Eira.
Tycker så synd om henne! Det är ju verkligen något av det värsta som finns. Som tur är verkar hon klara det väldigt bra. Hon leker och är pigg trots att hon kräktes i morse, så förhoppningsvis stannar det där. Men för säkerhets skull så är det väl bara att bunkra upp med Cola och blåbärssoppa.

Håller tummarna på att övrig familj skonas från detta helvete ,framförallt att Lóa klarar sig.



Min tappra lilla supertjej

Jösses amalia! Här hemma har det varit en battle of the wills precis. Eira har visat prov på lång uthållighet när det gäller sin envishet. Hon kan minsann vara hysterisk och skrika i över en timma. Men har man en mamma som har egen erfarenhet av detta beteende, så får man tillslut bara inse att det ända man kan göra är att ge upp. Och det gjorde hon tillslut. PUH! Och en liten arm lades runt min hals och hon somnade..

Eira vs Mamma 0-1.

Om vi nu skall prata tomtekväll och fackeltåg på dagis, så kan jag berätta att trots att hon nu i flera dagar varit helt uppspelt och exalterad över att få träffa tomten, så blev hon, som så många andra likasinnade förskolebarn rädd för tomten när det väl var dags. Så det blev mamma som fick lämna önskelistan till den något feminina tomten som satt och väntade i skogen.

Men mysigt var det, ute i den ginstrande kalla vinternatten.  Och på det stora hela var det en lyckad tomte expedition.

Det finns väl inget goare att göra när man är mammaledig än att hänga med andra sköna mammor. Nej, det kan jag ge svar på med en gång, att det är nått av det mysigaste som finns. Och det var precis vad jag gjorde i dag. Jag slänge ihop en kladdkaka i morse, och pep iväg ut till Fjärås och söta Camilla. Med i gänget var även Eliza och Ylva med tillhörande Meya bebis. (Elizas Tinou var precis som Eira på dagis) Vi fikade och njöt av dom små bebisarna och hade en riktigt härlig förmiddag helt i mamma stil.

Nu i eftermiddag har hela familjen varit på Eiras dagis och haft tomtekväll, och nu skall jag snart åka iväg till Julia. En fullspäckad dag med andra ord. Jag lovar att återkomma i morgon om Eiras close encounter med Tomten. Så länge bjuds det på lite bilder på alla sköna bönor och gosiga bebbar.


Yrla Virla och Meya


Eliza och en sovande Lóa


Fika mys


Camilla och Felix