Ljuvliga Lilla Lóa
Min lilla Lo, sötaste Lóa blev igår 8 månader! Och, hjälp vart tog dom månaderna vägen? 8 helt underbara månader har det i allafall varit, och en underbar bebis är hon. Lilla solskenet!
Visst man kan skriva om hur mycket hon utvecklas, hon ålar, försöker ställa sig upp, säger pa-pa och dä, gör typiska 8 månaders stuff helt enkelt, men det är inte det jag tycker är roligt! Nä, det roliga är tex hennes "growlande", hur hon skrattar så hon kiknar när storasyster gungar henne, eller när hon gömmer sig och leker "bö,tittut" och låtsas vara blyg när folk tittar på henne. Hur hon varje morgon ligger som en solstråle och skrattar i sängen när man tittar på henne. Ljuvliga lilla varelse vad du tillför mycket i våra liv! Du gör verkligen våran familj komplett!
Visst man kan skriva om hur mycket hon utvecklas, hon ålar, försöker ställa sig upp, säger pa-pa och dä, gör typiska 8 månaders stuff helt enkelt, men det är inte det jag tycker är roligt! Nä, det roliga är tex hennes "growlande", hur hon skrattar så hon kiknar när storasyster gungar henne, eller när hon gömmer sig och leker "bö,tittut" och låtsas vara blyg när folk tittar på henne. Hur hon varje morgon ligger som en solstråle och skrattar i sängen när man tittar på henne. Ljuvliga lilla varelse vad du tillför mycket i våra liv! Du gör verkligen våran familj komplett!
Handen som gungar vaggan
Bebis vaknar, och man springer snabbt mot sovrummet för att sätta i nappen. Man blir fast.
Bokstavligt talat fast. Liten bebis tar handen som man försiktigt puttar in nappen med, och sedan håller hon kvar. Handen skall gärna täcka hela ansiktet, så då håller hon den så, med båda sina bebishänder. Sedan får man stå där och gunga vaggan och svänga med med handen som täcker den somnande bebisen.
Det är för gulligt.
Men från och med i kväll så är vaggan borta, och det står istället en spjälsäng på dess plats. Det känns lite sorgligt, att min lilla bebbe inte längre är det lilla knyte som får plats i en vagga, samtidigt är det roligt att hon börjar bli stor! Ett risgryn har dykt upp, och lagom till min födelsedag började hon kasa på rumpan. Snart springer, skuttar, leker och busar hon, precis som sin vilda storasyster. Aaaah time flies! Men handen, den kommer hon nog vilja ha kvar ett tag till!
Bokstavligt talat fast. Liten bebis tar handen som man försiktigt puttar in nappen med, och sedan håller hon kvar. Handen skall gärna täcka hela ansiktet, så då håller hon den så, med båda sina bebishänder. Sedan får man stå där och gunga vaggan och svänga med med handen som täcker den somnande bebisen.
Det är för gulligt.
Men från och med i kväll så är vaggan borta, och det står istället en spjälsäng på dess plats. Det känns lite sorgligt, att min lilla bebbe inte längre är det lilla knyte som får plats i en vagga, samtidigt är det roligt att hon börjar bli stor! Ett risgryn har dykt upp, och lagom till min födelsedag började hon kasa på rumpan. Snart springer, skuttar, leker och busar hon, precis som sin vilda storasyster. Aaaah time flies! Men handen, den kommer hon nog vilja ha kvar ett tag till!
Lóa 7 månader
Idag är det min lilla goa Lóas 7 månaders dag, och givetvis har jag tagit dom obligatoriska månadsbilderna på den lilla ongen!
Juat nu är hon inne i en sådan otroligt gossig ålder. Hon babblar som aldrig för och säger "pa-pa-pa" och givetvis väldigt mycket "ga-ga" som storasyster tycker om! Lóisen med sin lilla mohikan frippa, som får tag på allt, blir stört ledsen när man tar något ( enligt henne ) väldigt intressant ifrån henne ( jo, men en sko kanske inte är så bra att smaka på ) som är snällaste, coolaste bebben i stan, som älskar att sitta i knät, klia sig lite bakom vänster öra och som nästan nästan vågat sig på att börja krypa.
Den lilla puddingen som får allas hjärtan att smälta, mammas solstråle och pappas " Lill-Oshi", som i gåstolen kan vara med och leka precis allt med systeryster, henne firar vi lite idag, för att hon är en månad äldre och alldeles alldeles uuuunderbar!
Juat nu är hon inne i en sådan otroligt gossig ålder. Hon babblar som aldrig för och säger "pa-pa-pa" och givetvis väldigt mycket "ga-ga" som storasyster tycker om! Lóisen med sin lilla mohikan frippa, som får tag på allt, blir stört ledsen när man tar något ( enligt henne ) väldigt intressant ifrån henne ( jo, men en sko kanske inte är så bra att smaka på ) som är snällaste, coolaste bebben i stan, som älskar att sitta i knät, klia sig lite bakom vänster öra och som nästan nästan vågat sig på att börja krypa.
Den lilla puddingen som får allas hjärtan att smälta, mammas solstråle och pappas " Lill-Oshi", som i gåstolen kan vara med och leka precis allt med systeryster, henne firar vi lite idag, för att hon är en månad äldre och alldeles alldeles uuuunderbar!
Lóa 6 månader
Lóa! Älskling!
För ett halvår sedan fick jag för första gången hålla dig i min famn. Det var då du såg dagens ljus, efter att ha huserat i min mage i nio månader. Nu är du inte längre det lilla späda knyte som tittade på mig med stora vackra ögon den där förmiddagen på sjukhuset. Nu är du i full rulle med att utvecklas och tiden går så otroligt fort.
Du är pusselbiten som behövdes för att göra våran familj fullständig. Du sprider sådan glädje och ett lugn till oss andra hysteriska energiknippen. När man ser in i dina sjöar till ögon som glatt tindrar när man ser in i dom, och du smäller av ett av dina än så länge tandlösa leenden, då hoppar hjärtat över ett slag, och livet känns komplett.
Min lilla nugget. Att vakna och höra hur du ligger och bubblar och pratar i din vagga förnöjt är ett av dom bästa sätten att börja sin dag på.
Du älskar när Eira busar och leker med dig, och skrattar alltid högt åt hennes galna upptåg. Ditt klingande skratt som skulle få vem som helst på fall. Min goa Lóa. Jag ser fram emot det kommande halvåret och din fortsatta utveckling! Nu står krypning på schemat, något du redan börjat försöka dig på, och vem vet till din ett års dag kanske du till och med har börjat att gå!
Men, det gäller att skynda långsamt i alla fall för mig, allt för snart kommer du vara stora tjejen, och lika busig och sprallig som din syster och ha fullt upp med lek och andra upptåg. Så just nu njuter jag av att få bära dig i min famn, vagga, gulla, pussa och gosa med dig min underbara lilla bebis ♡
För ett halvår sedan fick jag för första gången hålla dig i min famn. Det var då du såg dagens ljus, efter att ha huserat i min mage i nio månader. Nu är du inte längre det lilla späda knyte som tittade på mig med stora vackra ögon den där förmiddagen på sjukhuset. Nu är du i full rulle med att utvecklas och tiden går så otroligt fort.
Du är pusselbiten som behövdes för att göra våran familj fullständig. Du sprider sådan glädje och ett lugn till oss andra hysteriska energiknippen. När man ser in i dina sjöar till ögon som glatt tindrar när man ser in i dom, och du smäller av ett av dina än så länge tandlösa leenden, då hoppar hjärtat över ett slag, och livet känns komplett.
Min lilla nugget. Att vakna och höra hur du ligger och bubblar och pratar i din vagga förnöjt är ett av dom bästa sätten att börja sin dag på.
Du älskar när Eira busar och leker med dig, och skrattar alltid högt åt hennes galna upptåg. Ditt klingande skratt som skulle få vem som helst på fall. Min goa Lóa. Jag ser fram emot det kommande halvåret och din fortsatta utveckling! Nu står krypning på schemat, något du redan börjat försöka dig på, och vem vet till din ett års dag kanske du till och med har börjat att gå!
Men, det gäller att skynda långsamt i alla fall för mig, allt för snart kommer du vara stora tjejen, och lika busig och sprallig som din syster och ha fullt upp med lek och andra upptåg. Så just nu njuter jag av att få bära dig i min famn, vagga, gulla, pussa och gosa med dig min underbara lilla bebis ♡
Älskar dig!
Puss Mamma
Varning!
Känsliga läsare ombedes att inte scrolla nedåt, eller fortsätta läsa.
Jag vet att det är många som inte riktigt klarar av det här med babykladd. Alltså när barn äter och det är mat precis överallt! Konstigt nog har jag märkt att det främst är killar som är lite allergiska mot detta kletiga fenomen. Jag tycker mer att det hör till. När man utforskar och precis börjat att smaka på en massa nya saker, så klart att man vill känna och gegga lite liksom.
Lóa trivs bäst när hon får äta med hela ansiktet och händerna ner i skålen där maten befinner sig. Så fort jag tar undan den, så äter hon sämre och blir genast lite upprörd! Nej, fram med skålen morsan, och ner med hela mig i den!
Jag bara älskart!
Min söta lilla skitgris!
Jag vet att det är många som inte riktigt klarar av det här med babykladd. Alltså när barn äter och det är mat precis överallt! Konstigt nog har jag märkt att det främst är killar som är lite allergiska mot detta kletiga fenomen. Jag tycker mer att det hör till. När man utforskar och precis börjat att smaka på en massa nya saker, så klart att man vill känna och gegga lite liksom.
Lóa trivs bäst när hon får äta med hela ansiktet och händerna ner i skålen där maten befinner sig. Så fort jag tar undan den, så äter hon sämre och blir genast lite upprörd! Nej, fram med skålen morsan, och ner med hela mig i den!
Jag bara älskart!
Min söta lilla skitgris!
Lóas första "Lelling"
Eira var inte direkt snabb på flaskan, och det blev aldrig något vällingbarn av henne. Så därför har man ju lite den inställningen nu när det är dags för Lóa att börja smaka. Men idag fick hon alltså sin första flaska, och den slank ner i ett naffs. Hon tömde den lika angeläget som en ökenvandrande som får sina första droppar vatten efter en färd genom Sahara. Vilket borde säga ganska mycket.
Dom säger ju att bebisar skall sova gott med välling i magen, så vi får väl se hur det går!
Dom säger ju att bebisar skall sova gott med välling i magen, så vi får väl se hur det går!
Lóa 5 månader och historien om "Bad ass" morsan
Ja, idag är lilla lilla Lóan 5 månader! Hurra hurra! Och som traditionen bjuder, så tas fina,gulliga månadsbilder varje ny månad den 11. Så även idag. Resultatet kan ni beskåda nedan.
Nu till rubrikens " Bad ass" handling.
Jag och mina två kottar har idag varit och träffat min gamla chef tillika min fina vän Elly, som jag inte träffat sedan innan Eira föddes. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och det kom på tal att jag födde barn utan smärtlindring (ja okej lite lustgas, räknas det? ) borrat utan bedövning, piercat och tatuerat mig utan att tycka att det knappt kändes. Är jag hardcore? Har jag hög smärttröskel?Eller kanske är jag masochist? Ja, hur det än är, så insåg jag i alla fall idag, att jag nog kanske är lite av en Bad ass i alla fall.
Jag står med vagn + två barn, varav en skrikandes och kräver att bli buren, samtidigt som jag skall försöka självscanna, bära varor och styra runt en dubbelvagn bland allt fredagshandlande folk på Ica. Tillslut kommer vi levande ut och båda barnen sitter fint i vagnen. Färden hemmåt påbörjas.
Påsen går sönder med x antal varor i.
En Vagn+barn+trasig papperspåse och en tripp upp till tredje våningen senare, så inser jag att jag är ganska stark och tålig både fysiskt och psykiskt, jag är alltså en bad ass morsa som inte knäcks i första taget! Och det är jag stolt över att säga om mig själv!
Nu till rubrikens " Bad ass" handling.
Jag och mina två kottar har idag varit och träffat min gamla chef tillika min fina vän Elly, som jag inte träffat sedan innan Eira föddes. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och det kom på tal att jag födde barn utan smärtlindring (ja okej lite lustgas, räknas det? ) borrat utan bedövning, piercat och tatuerat mig utan att tycka att det knappt kändes. Är jag hardcore? Har jag hög smärttröskel?Eller kanske är jag masochist? Ja, hur det än är, så insåg jag i alla fall idag, att jag nog kanske är lite av en Bad ass i alla fall.
Jag står med vagn + två barn, varav en skrikandes och kräver att bli buren, samtidigt som jag skall försöka självscanna, bära varor och styra runt en dubbelvagn bland allt fredagshandlande folk på Ica. Tillslut kommer vi levande ut och båda barnen sitter fint i vagnen. Färden hemmåt påbörjas.
Påsen går sönder med x antal varor i.
En Vagn+barn+trasig papperspåse och en tripp upp till tredje våningen senare, så inser jag att jag är ganska stark och tålig både fysiskt och psykiskt, jag är alltså en bad ass morsa som inte knäcks i första taget! Och det är jag stolt över att säga om mig själv!
Lóas dop
Först och främst så vaknade vi till en strålande sol, och en fantastisk skön dag. Och det kändes verkligen som att det var vår i luften. Efter att ha packat in hela familjen och tillhörande kakor, kläder och övriga prylar till dopet, så åkte vi till Tölö kyrka och församlingshemmet.
Vi gjorde dom sista förberedelserna inför dop fikan, och strosade sedan ner till kyrkan. Det var så härligt att se solen lysa in i kyrkan, och Lóa var på ett toppen humör.
Hon bars fram av sin gudmor Linnéa, och stannade sedan i hennes famn under hela dopgudstjänsten. ( där hon efter en stund somnade gott på hennes babymage ) Psalmerna som vi hade valt var "Måne och Sol", "Lilla Liv" och "När du ser en droppe glittra", den senaste hade vi även på Eiras dop. Och även som på hennes, skulle farbror Per framföra en låt på gitarr under gudstjänsten. Den här gången blev det "Sweet Child of Mine" och han gjorde det så otroligt bra, att jag misstänker att det var fler än jag som stod med gråten i halsen.
Som jag skrev tidigare var den coola pistolen Lóa så trött å nanig, så hon somnade och sov sig igenom hela dopet, trots ett mindre "bad" och en tripp runt i kyrkan med prästen. Hon vaknade inte förrän hon fick komma tillbaka i mammas famn, när dopet var över.
Dopfikan blev väldigt lyckad i min mening, och tårtorna vi hade beställt från "Martins tårt och chokladverkstad" var helt fantastiska, så fantastiska att man kanppt vågade skära i dom!
Lilla Lóa fick så många fina presenter av alla gästerna, och vi kunde ju så klart inte undgå att ge Eira något också, så hon fick en Askungen bandspelare och en Snövit klänning, snacka om succé! Klänningen har hon velat ha på sig hela tiden sedan dess. Min söta tjej!
En sån fin och minnesvärd dag det var, för våran lilla Lóa Iris Signe ♡
Tyvärr hade jag inga bilder från själva gudstjänsten på min kamera, så jag hoppas att jag kan få några snart ifrån farfar Mats. Lóa var ju så förjordat söt i sin dopklänning och sitt lilla hårband!
Vi gjorde dom sista förberedelserna inför dop fikan, och strosade sedan ner till kyrkan. Det var så härligt att se solen lysa in i kyrkan, och Lóa var på ett toppen humör.
Hon bars fram av sin gudmor Linnéa, och stannade sedan i hennes famn under hela dopgudstjänsten. ( där hon efter en stund somnade gott på hennes babymage ) Psalmerna som vi hade valt var "Måne och Sol", "Lilla Liv" och "När du ser en droppe glittra", den senaste hade vi även på Eiras dop. Och även som på hennes, skulle farbror Per framföra en låt på gitarr under gudstjänsten. Den här gången blev det "Sweet Child of Mine" och han gjorde det så otroligt bra, att jag misstänker att det var fler än jag som stod med gråten i halsen.
Som jag skrev tidigare var den coola pistolen Lóa så trött å nanig, så hon somnade och sov sig igenom hela dopet, trots ett mindre "bad" och en tripp runt i kyrkan med prästen. Hon vaknade inte förrän hon fick komma tillbaka i mammas famn, när dopet var över.
Dopfikan blev väldigt lyckad i min mening, och tårtorna vi hade beställt från "Martins tårt och chokladverkstad" var helt fantastiska, så fantastiska att man kanppt vågade skära i dom!
Lilla Lóa fick så många fina presenter av alla gästerna, och vi kunde ju så klart inte undgå att ge Eira något också, så hon fick en Askungen bandspelare och en Snövit klänning, snacka om succé! Klänningen har hon velat ha på sig hela tiden sedan dess. Min söta tjej!
En sån fin och minnesvärd dag det var, för våran lilla Lóa Iris Signe ♡
Tyvärr hade jag inga bilder från själva gudstjänsten på min kamera, så jag hoppas att jag kan få några snart ifrån farfar Mats. Lóa var ju så förjordat söt i sin dopklänning och sitt lilla hårband!
Lóa sitter!
Nu har vi kommit till det klassiska "fällkniv" stadiet. Lóa har börjat få lite balans till att sitta som nämnda fällkniv en liten stund, men sen är det faceplant ner i filten.
Det är ju bara för gulligt när dom små liven huvudstupa dyker rätt ner. Oj oj oj! Och inte blir dom ledsna heller, nej nej. Om igen bara!
Det måste ju vara rätt roligt att se världen från ett nytt perspektiv. Lóa verkar i alla fall helnöjd, och hon ser rätt stolt ut, den där bråkdelen av en sekund, som hon hinner uppleva sittandes innan det är dags att dundra i mattan igen.
Nästa projekt: Bygga ett Lóa fort!
Det är ju bara för gulligt när dom små liven huvudstupa dyker rätt ner. Oj oj oj! Och inte blir dom ledsna heller, nej nej. Om igen bara!
Det måste ju vara rätt roligt att se världen från ett nytt perspektiv. Lóa verkar i alla fall helnöjd, och hon ser rätt stolt ut, den där bråkdelen av en sekund, som hon hinner uppleva sittandes innan det är dags att dundra i mattan igen.
Nästa projekt: Bygga ett Lóa fort!
Sötläpp ♥
Jag kände att jag bara var tvungen att dela med mig av den här otroligt söta bilden, på min otroligt söta onge!
Hon brukar ofta sitta och suga in sin underläpp lite såhär, och det är ju löjligt gulligt. Så har du en dålig dag, eller är lite små purken, så tror jag nästan garanterat att den här lilla underläppen kommer gaska upp dig!
Hon brukar ofta sitta och suga in sin underläpp lite såhär, och det är ju löjligt gulligt. Så har du en dålig dag, eller är lite små purken, så tror jag nästan garanterat att den här lilla underläppen kommer gaska upp dig!
Lóa 3 månader
För er som är lite uppmärksamma, och för er andra med för den delen. Så har jag fotat och lagt upp fina bilder på Lóa, varje månad den 11:e. Datumet som visar hur många månader hon är. Och idag är hon alltså 3 månader!
Klyschan stämmer även på barn nummer två! Det går såååå fort!
Tanken med mina månads bilder, är att göra en fototavla över Lóas första 12 månader. ( Något jag tyvärr inte gjorde med Eira, som jag ångrar djupt ) Och jag är väldigt nöjd med dom fina bilderna jag har fått hitills. Hon är ju så bedårande den här lilla tjejen. Och det säger jag högst partiskt och i egenskap av mamma, men jag vet att jag har rätt!
Take a look!
Klyschan stämmer även på barn nummer två! Det går såååå fort!
Tanken med mina månads bilder, är att göra en fototavla över Lóas första 12 månader. ( Något jag tyvärr inte gjorde med Eira, som jag ångrar djupt ) Och jag är väldigt nöjd med dom fina bilderna jag har fått hitills. Hon är ju så bedårande den här lilla tjejen. Och det säger jag högst partiskt och i egenskap av mamma, men jag vet att jag har rätt!
Take a look!
Jag och min lilla Lóa
Att vakna på morgonen av att någon ligger och jollrar förnöjt i sin vagga, det mina vänner, kan jag utan tvekan påstå är det bästa sättet att börja sin dag på. När den lilla någon dessutom råkar vara världens goaste Lóa så blir det 10 av 10.
Nu är det bara jag och Lóa hemma, och vi ligger i sängen i varsin go mys dress och bara tittar på varandra, och myser lite grann. Hon ser på mig med sina stora vackra bebis ögon, och får ur sig ljudet "Loooooo" följt av ett litet klingande skratt. Och jag konstaterar att vi definitivt gav henne rätt namn. Min fina goa lilla Lóa!
I´m tired and I wanna go to bed!
Men min lilla piggelin till bebis har minsann andra planer. Igår vid den här tiden var vi precis hemkomna efter en mysig tjejkväll hos Linnéa. Lóa charmade båda Linnéorna så klart, med sitt urgulliga bebis beteende, och sitt sköna humör, och vi kom hem glada, mätta och belåtna efter en biltur i 19 minusgrader.
Då var det Eira som inte ville sova..zzzzz
Man kan ju tro att efter en dag med ankmatning, promenad, fika, shopping och pre nyårsaftons afton borde göra bebis trött, men nej.
Så här sitter vi nu och gosar, Lóa i sin rosa moln pyjamas och jag med frusa tår. Fortsätter det såhär så kommer mamma decka innan tolvslaget i morgon...
Håll tummarna för att hon gör en "Törnrosa" snart ( minus dom 100 åren då )
En sovande Lóa i rosa moln PJ´s i pappas knä.
Då var det Eira som inte ville sova..zzzzz
Man kan ju tro att efter en dag med ankmatning, promenad, fika, shopping och pre nyårsaftons afton borde göra bebis trött, men nej.
Så här sitter vi nu och gosar, Lóa i sin rosa moln pyjamas och jag med frusa tår. Fortsätter det såhär så kommer mamma decka innan tolvslaget i morgon...
Håll tummarna för att hon gör en "Törnrosa" snart ( minus dom 100 åren då )
En sovande Lóa i rosa moln PJ´s i pappas knä.
Lóa 2 månader
Idag älskling så är du två månader!
Det är helt otroligt vad tiden går fort. Tänk, två månader redan som har gått sedan jag först såg dig, och fick hålla dig i min famn. Lóa, du är verkligen en riktig dröm bebis. Du är så snäll och go, du är för det mesta väldigt nöjd, och du är visar tydligt att du blir glad när du får syn på mamma, pappa eller storasyster. Ditt leende får verkligen våra hjärtan att smälta. Tänk att redan på BB fick jag en uppfattning om vad du var för en liten varelse. Så lugn och glad och fin. Precis som jag märkte vad din syster hade för personlighet från dag ett. Och det har ju visat stämma riktigt bra.
Du är verkligen pusselbiten som gjorde att allt föll på plats i våran lilla familj, du fullbordade den och gjorde den komplett. Min lilla Lóa loppa, tänk vilken tur jag har som fick bli din mamma!
Älskar dig!
Önskelista..
Lite saker som jag tänkt att tomten skall komma med till Lóa liten. Tänk hennes allra första jul. Tycker inte det var längesedan vi firade Eiras första jul. Och nu har hon redan börjat prata om Tomten och paket. Fast när man frågar henne vad hon önskar att Tomten har med sig i paketet till henne, då säger hon: Kitty glass.
Hmm..
Mamma har lite andra planer..
Kräks och svär, å mår inte bra..
Ja, minus svärandet då kanske.. Men just nu är Lóa liten inte så nöjd..jag hoppas verkligen inte att hon har fått kolik! Men det finns vissa tendenser som tyder på det. Ja, det eller att mamma har druckit för mycket mjölk, och ätit för mycket choklad..Usch! staaaackars lilla Lóa.
Men, lite gung i mammas famn kanske gör susen. Håll tummarna!
Sötaste lilla gosse bebben!
Men, lite gung i mammas famn kanske gör susen. Håll tummarna!
Sötaste lilla gosse bebben!
Lóa loppan 1 månad
Idag är det på dagen 1 månad sedan Lóa kom till jorden. Världens sötaste, snällaste lilla lillasyster. Set firar vi med att mamma får mjölkstockning igen..jippi...
Väck inte den (baby) björn som sover..
Det har man ju fått höra otaliga gånger. Att man aldrig skall väcka en bebis. Och det var väl inte så att jag "väckte" väckte henne. Jag mest bara "pillade" lite på henne för att se om hon kanske skulle vakna, och så gjorde hon det. Och sedan var hon vaken med besked.
Jösses! En inte så genomtänkt aktion igår kväll vid elva tiden. Jag tyckte bara att det vore så smidigt och Lóa vaknade och ammade innan jag gick och la mig. Det slutade med att jag fick vara uppe till tre tiden..Sen några timmars sömn på det, innan Eira vaknade av att jag ammade runt sex tiden. Då var det liksom bara tack å hej, och upp och på med barnprogram på TV. SNARK!
Ja, det är ju inget jag kommer göra igen i alla fall. You live and you learn.
En inte allt för nöjd Lóa björn!
Jösses! En inte så genomtänkt aktion igår kväll vid elva tiden. Jag tyckte bara att det vore så smidigt och Lóa vaknade och ammade innan jag gick och la mig. Det slutade med att jag fick vara uppe till tre tiden..Sen några timmars sömn på det, innan Eira vaknade av att jag ammade runt sex tiden. Då var det liksom bara tack å hej, och upp och på med barnprogram på TV. SNARK!
Ja, det är ju inget jag kommer göra igen i alla fall. You live and you learn.
En inte allt för nöjd Lóa björn!
Lóa är här!!
Som ni kanske har listat ut, genom min frånvaro. Så har lilla Lo äntligen tittat ut! Det var som både mamma och storasyster trodde! En liten tjej!
På något magiskt sätt lyssnade hon på vad mamma sa och kände i söndags, för på natten så gick vattnet! Vaknade runt ett av att vattnet gick, och efter att ha väckt Tor, så gick vi och ringde till förlossningen, som undrade om jag ville sova vidare och komma in vid tio på morgonen efter. Och det gjorde jag ju så tacksamt. Värkarna smög sig på under morgontimmarna, men jag lyckades ändå få sova till halv sju, då Eira vaknade och ville gå upp. Så då gick vi upp alihopa och ringde efter mormor, som skulle komma hit.
Vi gjorde i ordning det sista, och åt lite frukost, sen packade vi in oss i bilen, och åkte ner mot Varberg. ( dock något tidigare än vad vi behövt ) så vi åkte in till Varberg och Tor fick springa in och köpa senaste numret av Chic på Pressbyrån. (BB lektyr) När vi parkerat och började gå upp mot förlossningen började värkarna ta i lite kraftigare, och dom var ganska täta. ( mellan 5-3 minuter ) Vi fick komma in på ett undersökningsrum, men dom konstaterade med en gång att det var lika bra att jag fick komma in på ett förlossningsrum med en gång. Eftersom värkarna var så täta.
Så in på rum nummer tre, och ner i sängen för att mäta CTG. Där kontrolleras bebisens hjärtljud och man kan se hur värkarna kommer i intervaller. Så där låg jag en halvtimma. Vid elva tiden skulle barnmorskan undersöka mig, och se hur öppen jag var och då kände jag att det var dags att börja med lite lustgas. För jag hade bestämt mig innan, att jag inte ville ha någon annan form av bedövning eller smärtlindring. Så elva sattes lustgasen in, barnmorskan konstaterade att jag var öppen 7-8 cm, och att det här nog skulle gå undan. Jo visst gjorde det det!! En timme senare var jag öppen 10 cm och krystvärkarna började komma.
12.21 föddes lilla Lóa efter 20 minuters krystarbete. Och guuuud så fin hon var!! Och mamma och pappa var så lyckliga!
Fick verkligen en dröm förlossning, 2,5 timma och inte behövde jag sys heller! Dessutom kom moderkakan som den skulle ( till skillnad från Eiras 33 timmars långa förlossning, där moderkakan inte ville komma, jag förlorade hälften av blodet jag hade i kroppen och höll på att stryka med ) Det var verkligen en otroligt häftig upplevelse! Och efter en dusch och lite fika på förlossningen kände jag att jag ville åka hem! haha! Jag gillar inte BB!! Det är så tråkigt att bara ligga där. Men men, för bebisens bästa blev det att jag stannade 48 timmar i alla fall, så alla undersökningar kunde göras osv.
Men nu är vi alltså hemma, Lóa är underbar och jag går bara runt i en fullkommligt rosa bubbla! Med min underbara sambo och mina två prinsessor!!!
På något magiskt sätt lyssnade hon på vad mamma sa och kände i söndags, för på natten så gick vattnet! Vaknade runt ett av att vattnet gick, och efter att ha väckt Tor, så gick vi och ringde till förlossningen, som undrade om jag ville sova vidare och komma in vid tio på morgonen efter. Och det gjorde jag ju så tacksamt. Värkarna smög sig på under morgontimmarna, men jag lyckades ändå få sova till halv sju, då Eira vaknade och ville gå upp. Så då gick vi upp alihopa och ringde efter mormor, som skulle komma hit.
Vi gjorde i ordning det sista, och åt lite frukost, sen packade vi in oss i bilen, och åkte ner mot Varberg. ( dock något tidigare än vad vi behövt ) så vi åkte in till Varberg och Tor fick springa in och köpa senaste numret av Chic på Pressbyrån. (BB lektyr) När vi parkerat och började gå upp mot förlossningen började värkarna ta i lite kraftigare, och dom var ganska täta. ( mellan 5-3 minuter ) Vi fick komma in på ett undersökningsrum, men dom konstaterade med en gång att det var lika bra att jag fick komma in på ett förlossningsrum med en gång. Eftersom värkarna var så täta.
Så in på rum nummer tre, och ner i sängen för att mäta CTG. Där kontrolleras bebisens hjärtljud och man kan se hur värkarna kommer i intervaller. Så där låg jag en halvtimma. Vid elva tiden skulle barnmorskan undersöka mig, och se hur öppen jag var och då kände jag att det var dags att börja med lite lustgas. För jag hade bestämt mig innan, att jag inte ville ha någon annan form av bedövning eller smärtlindring. Så elva sattes lustgasen in, barnmorskan konstaterade att jag var öppen 7-8 cm, och att det här nog skulle gå undan. Jo visst gjorde det det!! En timme senare var jag öppen 10 cm och krystvärkarna började komma.
12.21 föddes lilla Lóa efter 20 minuters krystarbete. Och guuuud så fin hon var!! Och mamma och pappa var så lyckliga!
Fick verkligen en dröm förlossning, 2,5 timma och inte behövde jag sys heller! Dessutom kom moderkakan som den skulle ( till skillnad från Eiras 33 timmars långa förlossning, där moderkakan inte ville komma, jag förlorade hälften av blodet jag hade i kroppen och höll på att stryka med ) Det var verkligen en otroligt häftig upplevelse! Och efter en dusch och lite fika på förlossningen kände jag att jag ville åka hem! haha! Jag gillar inte BB!! Det är så tråkigt att bara ligga där. Men men, för bebisens bästa blev det att jag stannade 48 timmar i alla fall, så alla undersökningar kunde göras osv.
Men nu är vi alltså hemma, Lóa är underbar och jag går bara runt i en fullkommligt rosa bubbla! Med min underbara sambo och mina två prinsessor!!!
