forthekix

Det är alla gånger mycket roligare att titta på Disneyfilmer än att genomlida avsnitt av Teletubbies eller I drömmarnas trädgård. Jag minns hur jag såg en samlarbox med massa Disneyklassiker i filmbutiken för några år sedan. Och då tänkte jag för mig själv, hur mysigt det skulle bli när man fick barn och kunde introducera dom för dessa fantastiska filmer.

Det jag inte visste då, det var att jag skulle få lust till att ge Snövit en omgång för att hon är så sjukt präktig och pryd, påpeka att ingen skulle vilja ha henne i kompisgänget och absolut inte stå ut med henne i sin närhet en enda sekund. Fundera på varför det går 12 år från det att Odjuret blir förtrollad tills han träffar Belle, och det skall vara samma år som han fyller 20, vilket betyder att han var liksom 8 när han åkte på sin förbannelse. Eller varför De goda feérna får alla i hela riket att somna när dom ändå lyckas befria prins Philip samma kväll som Törnrosa sticker sig på sländan. Hon fick sig en powernap på sin höjd.

Men trots att jag är fed up på Snövit så är det ändå så otroligt mysigt att se våran lilla Prinsessa go bananas över alla dessa karaktärer, och få dela det magiska med Disneyfilmer med henne.

ibland kan man höra Eira gå och prata för sig själv, och citera repliker ur diverse Disneyfilmer. Ibland kan det vara:

-Men Butter! ojojoj, jag är förvånad!

eller

-Vi har ju träffats förr! En gång i en dröm

och för att inte tala om klassikern:

-TYST! Du känner straffet om du misslyckas! Ta med hennes hjärta i den häääär.

Idag reciterade hon en monolog ur Törnrosa samtidigt som hon hoppade i sängen iklädd mamma och pappas nytvättade underkläder.

Nästa vecka kanske Eira och Tor skall agera skådespelare i en reklamfilm, och jag tror det hade passat henne som handen i handsken! Hon skulle ju definitivt bli en lysande skådis. En ny Dakota Fanning kanske?

Känsliga läsare ombedes att inte scrolla nedåt, eller fortsätta läsa.

Jag vet att det är många som inte riktigt klarar av det här med babykladd. Alltså när barn äter och det är mat precis överallt! Konstigt nog har jag märkt att det främst är killar som är lite allergiska mot detta kletiga fenomen. Jag tycker mer att det hör till. När man utforskar och precis börjat att smaka på en massa nya saker, så klart att man vill känna och gegga lite liksom.

Lóa trivs bäst när hon får äta med hela ansiktet och händerna ner i skålen där maten befinner sig. Så fort jag tar undan den, så äter hon sämre och blir genast lite upprörd! Nej, fram med skålen morsan, och ner med hela mig i den!

Jag bara älskart!



Min söta lilla skitgris!

Oj, här har det varit tyst ett par dagar. Men jag har haft fullt upp hela helgen, så jag har verkligen inte hunnit sitta vid datorn. Hursomhelst, idag har jag och flickorna varit på IKEA tillsammans med mormor. Eira tyckte väl det var sådär kul att ränna runt där inne, men hon skötte sig bra och fick åka rutschkana, äta bulle och köpa glass vid kassorna påväg ut. Så, det var nog helt okej för henne ändå.

Efter Ikea skulle vi på kalas, då Eiras största kusse Samuel fyller tio idag. Bowling stod på schemat och hela familjen Hemberg möttes upp på bowlinghallen. Med Lóa i babybjörnen och Eira vid min sida, ibland hållandes klotet så lyckades vi med konsten att få till två strikes, några spärrar och ganska många ner i rännan. Men kul var det, och jag funderar på om inte det hade varit ett roligt sätt att aktivera föräldralediga på.

-Vi går på babysim med lilla Kalle, det är så mysigt och han börjar få riktig vattenvana nu.

-Jaha, själv babybowlar vi, Lóa skall få eget klot nu, och vi har precis fått hem ett par bowlingskor i hennes size.

Ja, varför inte?

Alex ringde mig i Onsdags och frågade om jag hade lust att hoppa in som vikarie idag, som Makeup lärare på Elisabethskolan, där eleverna studerar till att bli Hudterapeuter. Självklart tackade jag ja till denna spännande utmaning, och jag har haft en otroligt rolig dag som fröken för en dag.

Det kändes som att jag hade mycket att lära eleverna, och jag fick väldigt bra respons. Dom var väldigt intresserade av att se mig sminka, och det var flera stycken som ville att jag skulle dema på dom. Så efter en förmiddag med kundsminkningar gick jag igenom lite saker och hade en liten lektion.

Jag kan nog med ganska stor säkerhet säga att dom var nöjda, och jag hoppas det kommer fler tillfällen där jag får agera lärare. Det är verkligen något för mig!

Eira var inte direkt snabb på flaskan, och det blev aldrig något vällingbarn av henne. Så därför har man ju lite den inställningen nu när det är dags för Lóa att börja smaka. Men idag fick hon alltså sin första flaska, och den slank ner i ett naffs. Hon tömde den lika angeläget som en ökenvandrande som får sina första droppar vatten efter en färd genom Sahara. Vilket borde säga ganska mycket.

Dom säger ju att bebisar skall sova gott med välling i magen, så vi får väl se hur det går!

Att vakna halv sju och tro att klockan är någonstans mellan åtta och nio, är rätt skönt ändå, när anledningen är att solen väcker en. Nu känns det i hela kroppen att våren är på gång.

I tisdags plockade jag och Eira till och med några snödroppar som växte i en backe på våran väg hem från dagis. Och kängorna har fått se sig besegrade av conversen. Så härligt att gå med vårskor på sopade gator.

Nu skall snart min lilla Snövitbesatta unge gå på teater med dagis, och jag och den lilla solstrålen i babyblöja, skall ge oss ut på en morgonpromenad med Snyggjulle och hennes Hailey.


Det blöjbeklädda solskenet! ☀

Just nu sitter jag med Lóisen i soffan hemma hos systeryster, och bloggar out of home. Vi har precis ätit en supergo frulle, och nu väntar en tripp ut för att titta på deras (syster och svåger ) nya tomt!!!

Så spännande och roligt att dom nu skall bygga sig ett inte så litet hus på en inte så liten tomt! Haha. Får hoppas att våran lilla familj snart kan joina dom ute på landet ;D

Förövrigt var det väldigt mysigt att få komma hit och äta frukost och komma bort från sin egen odammsugna lägenhet, där slaskpåsen står och luktar fisk i köket. Hade ingen lust att städa idag..Jag och Lóa skall vara på rymmen tills det är dags att möta verkligheten och gå till tvättstugan och sätta upp tvättid. Men det är en verklighet jag skjuter på några timmar till.

Idag hörreni, så har det minsann hänt något speciellt. Eira har varit på sitt första besök hos frisören (aka moster Linda) Jag var ju lite orolig över hur det skulle gå det kan jag ju medge. Hon den blyga viol som hon är, HA! Skulle hon sitta still? Skulle hon skrämma iväg kunder? Skulle hon vägra ha kappa på sig? Ja, alla dom där tankarna som man kan ha. Men jag blev väldigt förvånad och glad över att hon uppförde sig helt exemplariskt!

Hon fick välja kappa själv, och valde en med hundar på, sedan satt hon så fint medan moster trimmade barret. Lite glitterspray och rosa färg som toppen på det, och hon var en nytrimmad flicka i "häxafrisyr" som hon så fint kallade det. My love ♡


Just det, innan klippet hade vi en härlig playdate med Lucas och Felix. Lóa och Felix hängde ihop på mattan, medan Eira och Lucas härjade runt i hela huset. Fick höra senare att Lucas varit så trött efter leken, så han hade somnat på golvet! Hihi.

Det där med att ha en syster, det vet jag av egen personlig erfarenhet hur det är. Det finns ingen som man kan vara mer arg på, bråka med, avsky och älska mer och på samma sätt som sin syster. Jag och min syster har verkligen haft våra duster genom åren. Oftast har det varit jag som har varit en bråkande jobbig lillasyster, som har slagit min stackars storasyster med mattpiska, gjort "karatesparkar" åt henne och tagit saker utan lov från hennes rum. ( dock minns jag mornar jag kunde vakna av att garderobsdörren knarrade, och söta syster stod där och tog kläder ur mina hyllor )

En annan historia jag fått höra av mamma, det var att Linda alltid nallade mitt godis. Eftersom hon själv åt upp sitt så snabbt, och jag gärna sparade. Detta resulterade i att jag gömde min godispåse i garderoben, så hon inte skulle hitta den. Och när jag en gång skulle ta en godis och hon såg mig, så sa jag att jag bara skulle byta trosor! Det finns många historier vi kan skratta gott åt när vi tänker tillbaka.

Och våran fantastiska resa vi gjorde ihop 2004, till Malaysia, Bali och Borneo gjorde vårat syskonband om möjligt ännu starkare. Min syster är verkligen en person jag ser upp till och älskar utan förbehåll, och jag vet att det kommer vara mycket skrik, klös, hårslitningar våra flickor emellan (det är liksom oundvikligt) men jag vet också att det kommer vara mycket skratt, bus och glädje, och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag märker att det börjat redan.

Eira är en sann storasyster som tröstar, pussar, hämtar napp och lånar ut gossedjur när lilltuttan är ledsen. Och när jag ser detta, så vll jag bara krama min egen syster extra hårt och säga förlåt för alla gånger jag har varit en jobbig grinunge som hon har tagit hand om så fint. I love you sis!

Eller växasängen som det heter på ordentlig svenska. Men nej, Eira hon blev helt överlycklig när mamma kommer hem, efter en tripp med morfar till Kungälv, och har köpt en häxasäng!

Lóa har feber, igen. Stackars lillan! En förkylning har fullkomligt tagit över hennes lilla kropp, och trots vräknings försök klamrar den sig kvar, likt vintern som håller ett stadigt grepp om våren.

Detta har resulterat i en inomhus dag. Och visst, det kanske bara är den rastlösa mammans dåliga samvete, för Eira verkar ju ha det bra, när hon ränner runt i sin Snövitklänning. Men man vill ju så gärna hitta på något för hennes skull. Så idag har hon fått en Askungen CD med tillhörande bok, och ett Prinsessan och Grodan memory. Så nu har vi fikat på kanelbullar, spelat memory och lyssnat på den nya CD:n.

Får hoppas att snön är bortsmält i morgon och att Lóas förkylning har kapitulerat. Så vi kanske kan göra något utanför denna borg det känns som vi befinner oss i.

Vilken fabulous torsdag det har varit idag! Strax efter dagislämning så åkte jag och Lóa hem till Ylva. Där vi, Ylva med Meya i vagnen och Camilla med sin lille Felix tog en härlig långpromenad runt Tölö kyrka och tillbaka hem till dom. Sedan stekte Ylva supergoda pannkakor som vi åt ihop med en god ekologisk hallonsylt. ( Det smakar verkligen så mycket bättre än all annan sockrig skit i affärerna ) Skall härmed bli bättre på att handla ekologiskt!

Efter en väldigt mysig förmiddag med babygänget åkte vi sedan och hämtade storasyster, för att åka på playdate till Julia och hennes töser. Det blev picknick i vardagsrummet och bus och lek. Eira tyckte så klart att det var jättekul att få träffa en ny lekkompis, och har varit en riktig ängel nu på kvällen. Som till och med gick med på att bada! Herrejisses har jag hamnat i ett parallellt universum eller vad håller på att hända? Jag tackar och tar emot! Och nu med en sovande bebis i min famn är det dags att få unge nummer två i säng.

Efter en sushilunch med fina flickor, och en solig fika mot väggen på Skansenhuset nere vid ån, så känns det som att man har fått lite nytt liv i sig. Eira fick också vara med en liten stund, då Tor lämnade av henne hos oss efter dagishämtningen.

Hon och Tinou fick leka vid en rutschkana i närheten, och det var så härligt att vara på en lekplats igen. Dom runt i stan har ju legat täckta i snö nu ett tag. Imorgon kanske jag till och med skall våga mig på vårskorna!

Idag har jag bara fått njuta av det fina vädret genom fönstret. Lóa kändes inte riktigt kry än efter sprutorna igår, och jag själv var också rätt hängig. Så tråkigt när det ända man egentligen vill, är att gå en härlig långpromenad och ta en sväng bort till lekparken. Men, förhoppningsvis kan vi göra det imon.

Snacka om att man längtar tok mycket nu efter att få byta ut vinterjackan, slänga på sig ett par vårskor och bara andas in den kommande våren!

Efter att ha fotat och spenderat dagar med massa preggos, så kan man ju inte låta bli att bli lite nostalgisk. Det är inte mer än 5 månader sedan jag var där, men ändå så känns det så längesedan som jag gick runt och mös med Lóa i magen.

På tal om Lóa, så har den lilla snuttan fått feber, efter ett besök på BVC och två sprutor i benen. Stackars lillan! Nu pysslar jag och systeryster om henne med kramar och gos.


Ett ganska gulligt kort.

Jag och mina flickor har idag varit hemma hos min fina vän Carro, som är beräknad att få sitt första barn om tre veckor! Så spännande att se vad det är för en liten krabat som har huserat i hennes fina mage. Så idag skulle vi alltså ha en liten date med fotografering och styling för fina bebis bilder. Och många fina bilder blev det! Men jag vill så klart inte lägga upp några här innan min gravida modell har godkänt det. Men en bild bjuder jag på!

Ja, idag är lilla lilla Lóan 5 månader! Hurra hurra! Och som traditionen bjuder, så tas fina,gulliga månadsbilder varje ny månad den 11. Så även idag. Resultatet kan ni beskåda nedan.

Nu till rubrikens " Bad ass" handling.

Jag och mina två kottar har idag varit och träffat min gamla chef tillika min fina vän Elly, som jag inte träffat sedan innan Eira föddes. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, och det kom på tal att jag födde barn utan smärtlindring (ja okej lite lustgas, räknas det? ) borrat utan bedövning, piercat och tatuerat mig utan att tycka att det knappt kändes. Är jag hardcore? Har jag hög smärttröskel?Eller kanske är jag masochist? Ja, hur det än är, så insåg jag i alla fall idag, att jag nog kanske är lite av en Bad ass i alla fall.

Jag står med vagn + två barn, varav en skrikandes och kräver att bli buren, samtidigt som jag skall försöka självscanna, bära varor och styra runt en dubbelvagn bland allt fredagshandlande folk på Ica. Tillslut kommer vi levande ut och båda barnen sitter fint i vagnen. Färden hemmåt påbörjas.

Påsen går sönder med x antal varor i.

En Vagn+barn+trasig papperspåse och en tripp upp till tredje våningen senare, så inser jag att jag är ganska stark och tålig både fysiskt och psykiskt, jag är alltså en bad ass morsa som inte knäcks i första taget! Och det är jag stolt över att säga om mig själv!

Vi har som folket i Libyen börjat göra uppror, mot en 2,5 årig diktator. Här hemma är det enligt henne "My way or the highway" som gäller. Det är för det mesta krig om allt från morgon till kväll.

Oftast är det matvägran, påklädnads beskymmer, skrik om diverse filmer och gnäll över att behöva besöka duschen som är dom huvudsakliga ämnena det dikteras om.

Men vi ( Tor och jag ) gör allt vi kan för att bestrida denna härskande skrikande "tyrann". Ibland blir det dock att man ger med sig, sorgligt nog.

Men någon gång emellanåt så gör vi alltså revolt, och försöker bestrida 2,5 åringen. Dom vanligaste reaktionerna är:

-Jag kan inte äta, jag har ingen mun. Eller

-Men du får inte säga nej!

För att inte tala om det hederliga gallskriket.

Men dagen skall komma då vi lyckas "störta" denna envåldshärskaren, och det skall åter bli fröjd i paradiset.



Den självutnämnde härskaren med krona på huvudet och sin snälla "sidekick", gömmer sig i sin gosedjurs bunker.

Först och främst så vaknade vi till en strålande sol, och en fantastisk skön dag. Och det kändes verkligen som att det var vår i luften. Efter att ha packat in hela familjen och tillhörande kakor, kläder och övriga prylar till dopet, så åkte vi till Tölö kyrka och församlingshemmet.

Vi gjorde dom sista förberedelserna inför dop fikan, och strosade sedan ner till kyrkan. Det var så härligt att se solen lysa in i kyrkan, och Lóa var på ett toppen humör.

Hon bars fram av sin gudmor Linnéa, och stannade sedan i hennes famn under hela dopgudstjänsten. ( där hon efter en stund somnade gott på hennes babymage ) Psalmerna som vi hade valt var "Måne och Sol", "Lilla Liv" och "När du ser en droppe glittra", den senaste hade vi även på Eiras dop. Och även som på hennes, skulle farbror Per framföra en låt på gitarr under gudstjänsten. Den här gången blev det "Sweet Child of Mine" och han gjorde det så otroligt bra, att jag misstänker att det var fler än jag som stod med gråten i halsen.

Som jag skrev tidigare var den coola pistolen Lóa så trött å nanig, så hon somnade och sov sig igenom hela dopet, trots ett mindre "bad" och en tripp runt i kyrkan med prästen. Hon vaknade inte förrän hon fick komma tillbaka i mammas famn, när dopet var över.

Dopfikan blev väldigt lyckad i min mening, och tårtorna vi hade beställt från "Martins tårt och chokladverkstad" var helt fantastiska, så fantastiska att man kanppt vågade skära i dom!

Lilla Lóa fick så många fina presenter av alla gästerna, och vi kunde ju så klart inte undgå att ge Eira något också, så hon fick en Askungen bandspelare och en Snövit klänning, snacka om succé! Klänningen har hon velat ha på sig hela tiden sedan dess. Min söta tjej!

En sån fin och minnesvärd dag det var, för våran lilla Lóa Iris Signe ♡



Tyvärr hade jag inga bilder från själva gudstjänsten på min kamera, så jag hoppas att jag kan få några snart ifrån farfar Mats. Lóa var ju så förjordat söt i sin dopklänning och sitt lilla hårband!

Jag lovar att uppdatera om Lóas dop, och lägga upp bilder från dagen. Men just nu är jag bara så totalt utmattad efter en hektisk vecka,som slutade med att jag drog på mig en mjölkstockning...jolly good fun ey?

Hoppas på att vara lite mer "on track" i morgon.

Jag har bakat så otroligt mycket macarons dom senaste dagarna, så jag kan receptet i sömnen! Galet! Men också galet gott!

-Mamma! jag och pappa bakar tofflor!

Det var en glödhet och hängig liten tjej som vaknade i morse. Efter en natt med mardrömmar och feber så blev det till att stanna hemma från dagis idag. Och jag som hade världens storbak framför mig! Ja, då är det tur att man har mormor.

Hon är en riktig räddare i nöden, som alltid ställer upp så ofta hon kan, och Eira älskar verkligen att vara med sin mormor. Så medan Eira satt i soffan med piggelin och sin mormor, så härjade jag i köket med att baka macarons och lavendel choklad cookies. Lóa, den lilla ängeln som hon är, fann sig väldigt bra i situationen och mellan sovstunderna så var hon fullt nöjd med att sitta i sin stol eller ligga på lekmattan.

Båda flickorna somnade klockan sju, kalasbra! Och nu håller jag tummarna för att min lilla tappra tjej vaknar utan den dumma febern i morgon.



tänk att när man är liten och sjuk, så kan man ändå vara så glad och sprallig!



Jag är så glad över att ha lyckats med att baka macarons, på första försöket!! Dom blev verkligen helt perfekta, och inte en enda sprack! Hurra för mig. Och smökrämen skall vi inte tala om, hjälp vad god den var!!

Vill ni också testa på dessa urläckra små kakor så kommer receptet nedan.

Receptet hämtat hos Kalasgott

Receptet ger ungefär 30-40 Macarooner

Macaroons
150g fint, fint malen mandel
150g florsocker
2 msk fint malda torkade Lavendelblommor
120g äggvitor, uppdelat i två skålar
35g socker
150g socker till sockerlag
50g vatten till sockerlag
ev. Karamellfärg

Gör så här
Blanda mandel, siftat florsocker och malda lavendelblommor i en skål. Vispa upp 60 gram äggvita till ett mjukt skum och tillsätt 35 gram socker under vispning. Blanda socker och vatten till sockerlagen låt koka tills temperaturen nått 118 grader på en godistermometer. Under vispning på låg fart, häll sockerlagen i marängsmeten. Detta måste göras ganska snabbt annars stelnar sockerlagen i kastrullen. Vispa marängen på medium/hög fart tills den kallnat helt och blivit glansig, detta tar ca 10-15 minuter. Rör i 60g äggvita och ev. några droppar karamellfärg i mandel och florsockerblandningen. Vänd ned den italienska marängen och rör försiktigt ihop till en jämn smet med en slickepott. Var försiktig så du inte mixar för mycket, smeten ska vara trögflytande. Fyll en spritspåse och spritsa ut små rundlar på en bakplåtspappersklädd plåt. Smeten ska flyta ut något efter ett tag och bli slät på ytan. Om den lämnar små toppar från spritsen, slå plåten mot bordet några gånger så slätar den till sig. Låt macaroonerna vila 30 min och grädda de sedan i mitten av ugnen i 160 grader, ca 8-12 min.


Obs. Vad du än gör - använd inte varmluft när du gräddar macaroonerna, då spricker de på ytan!!



Vaniljsmörkräm
200g Smör
3 dl Florsocker
1 Vaniljstång, urskrapad
1 Äggula

Gör så här
Vispa alla ingredienserna tills det blir en jämn och slät kräm. Spritsa på en klick av smörkrämen på hälften av kakorna och lägg sedan ihop dem. Förvara macaroonerna i kylen.

 

Behöver jag säga mer?

Jag är mest bara glad över att det inte var tusch..