forthekix

Som förälder så blir man sådär sjukt stolt över sina barn, så fort dom gör några framsteg hur banala och små dom än må vara. Saker som dom utan barn mest lyfter på ögonbrynen åt. När vi visar bilder av våra barns första bad, första gången dom ätit själva, första gången dom ätit själva och NÄSTAN ingenting hamnade på golvet. Ja, ni hänger med.

Men så är det ju verkligen för alla, så fort det där egna lilla fröt gör sina framsteg.

Idag hände det igen, stoltheten. Som fick mig att nästan ringa folk och berätta om det, skriva det på facebook med stora bokstäver, twittra om det, ja, eller som det nu blev, blogga om det.

Min 15 månaders lilla Lo, bytte skiva i CD spelaren lade i en ny och satte på play. Där stod hon sen och sedvanligt vickade på rumpan åt den nya låten hon tryckt fram. God damn it vad charmig hon är!

Ja, så där har ni det. Stolt mamma. Imorgon kanske hon äter utan att spilla, den som lever får se.

Idag kära vänner, har både jag och Tor varit iväg på lite jobb. Vi har nämligen fotat (jag) och modellat (Tor) för Marcus, och hans märke Gooseberry Lay & co. Det var vårkollektionen som skulle plåtas, och jag fick äran att ansvara över det. Marcus är verkligen en sådan inspirationskälla. Han vet precis vad han vill, han har tydliga mål, och han ser till att göra verklighet av sina drömmar.

Det är så beundransvärt! Och jag är väldigt stolt över honom! Han har skapat sitt eget märke, med allt vad det innebär. Loggan har han designat själv, backdrops, visitkort, reklambilder, layout och rubbet. Jag menar han har tom egna GBL klädnypor for crying out loud! Det är precis så det skall vara, och det är precis så som är Marcus.

Med detta i bakhuvudet skall jag fila och sätta igång att göra verklighet av mina egna drömmar!

Sitter inne och myser denna lördags eftermiddag med mina små tjejer som mumsar på glass och ser på Alladin. Vi är nyss hemkomna från Eiras dans, som nu har kickat igång för denna terminen. Hon tycker att det är super kul att dansa, och har längtat ända sedan julavslutningen.

Med tanke på att Lóa fullkomligt ÄLSKAR  att stå och vicka på sin lilla rumpa till musik, så kanske det kommer vara något för henne också.

Igår hade vi sötaste Josefine och hennes gullvippor här på en lunch och playdate. Tor hade lagat en galet god och lyxig kycklingsoppa som jag bjöd på (min var det dock quorn i) Och vi fikade med chokladbollar och mini oreos. Stortjejerna leker så himla bra med varandra, och även Lóa och Alma har börjat få upp ögonen för varandra. Verkligen toppen det där med en kompis till varje tjej. (även mamma)

Nej, nu får det nog bli ett skumbad för att tina upp efter att ha varit ute i snön.

Idag släpptes Anines samarbete med barnklädes företaget Blingo! Så spännande, och så mycket fina saker! Hon har inte bara designat kläder för alla våra söta små barn, utan även en kollektion för vuxna, med sköna plagg i oversize, passande både för gravida och oss andra som tycker om när plaggen sitter så där loosey goosey.

Stars and stripes är namnet och kläderna går i grått, vitt och svart och har både ränder och stjärnor som signum. Detta är en hyllning till USA, då Anines lilla Bianca föddes där, och för att hon har fina kopplingar till landet. Jag vet att jag i alla fall vill ha ALLT! Sjalarna, topparna, rubbet! In och beställ!

Och spana in bilderna som jag gjorde hår och make på!

Sitter här och redigerar bilder och jobbar för fullt. Det är så roligt att ge bilderna mer liv och prägla dom på mitt sätt genom att fixa till dom lite. Härligt jobb man har!

Tänker minsann inte visa några bilder än från senaste fotograferingen, nope! det är fortfarande hemligt. Men jag lovar att det kommer snart. Tills dess tycker jag att ni kan gå in och rösta på mitt album igen! Här gör ni det, och röstningen pågår fram till den 14:de februari. Hade varit superkul att få vinna!

Nu blir det sweet chili the och back to work!

Sitter här och är galet lyrisk över Way out west senaste bandsläpp. Nämligen Florence + the machine. Love love love it! (Note to self: Köp biljetter i tid!!!) En rolig nyhet så här på en måndag.

Skulle egentligen haft make lektion på skolan idag med min nya klass, men fick byta det mot en dag med Vab istället. Trötta, små sjuka barn och en trött mamma är en dålig kombo, men som tur för mig kom min fina Tor hem lagom till att tålamodet och sömnbristen nästan tog kål på mig. En liten nap senare var jag en bra mamma igen. Och det blev thaimat för hela slanten.

Nu skall jag sätta mig med lite jobb, lyssna lite på Florence ljuva stämma och drömma mig bort till Slottskogen och en grym augusti helg!

Igår kom den allra första riktiga snön. Mitt under min photoshot. Paret jag fotade, slängde trots snö ock kyla jackorna och poserade fint till bilderna. En riktigt rolig fotografering med två riktigt sköna personer. Men mer om detta kommer lite längre fram. För just nu är detta lite hemligt....Hihi!

Anyway, när jag klev av tåget tillbaka på hemmaplan, så mötte jag min lilla familj, som var ute i snövädret. Eira i pulkan och Lóa i vagnen. Så för att värma oss en stund gick vi till Fyren och åt lite lunch. All you can eat pannkaksbuffé var ju inte så pjåkigt för två små hungriga tjejer.

Så efter en hel förmiddag ute drog vi pulkan hemåt. Med en Lóa i hallen som vägrar ta av sig sin nya overall. Hon vill ha den jämt och hela tiden på sig. Så fort hon vaknar går hon ut i hallen och pekar på den och vill att man tar på henne den. Så galet gulligt! Lóa och hennes overall liksom! Gotta love it!

Några tårar senare kom moster Linda och lilla kusin Elian. Babygos, thaimat, Twilight och Gino bidrog till en störtmysig lördagskväll.


Lilla Lo i sin älskade overall som hon fått av farmor

Vilken riktig sjukvecka vi har haft i familjen. Först min halsfluss och ett sjukhusbesök för mig, och natten till igår vaknade Lóa upp precis när vi gick och lade oss och kunde knappt andas! Vi ringde sjukvårsupplysningen som fick lyssna på hennes andning, och konstaterade att hon hade krupp.

Så lillan, jag och barnens fantastiska mormor satte oss i bilen vid halv ett och körde in till Östra. Efter lite kortison blev det bättre för henne, och vid fyra på natten bar jag upp mitt lilla knyte och fick äntligen själv gå och lägga mig.

Morgonen blev inte så rolig, då Tor vaknade med halsont han också. Det visade sig att han hade tagit över min halsfluss. Så nu äter vi båda penicilin. Lóas krupp har blivit bättre, men hon är väldigt förkyld och både hon och jag har världens hosta.

Den enda som verkar klara sig bra, det är allas våran dagisflicka Eira. Och det håller vi tummarna för att det får förbli så.

Så kan det vara, men veckan kommer iallafall avslutas roligare, med utgång ikväll och imorgon har jag en fotografering! Nya friska tag!


Överlycklig Lóa med ballongen hon fick när syster och mamma vart på Disney on Ice.

Fick ett roligt mail idag, om att jag har blivit utsedd som en av finalisterna i Photohomes tävling för Månadens fotobok! Mina bilder och albumet jag skapade till Johanna är det som är i finalen, och temat för månaden var kärlek/familj. Gå gärna in här och kika, och lägg gärna din röst på mig!

Önskar jag kunde skrivit ett sånt där göttit inlägg om hur bra helgen har varit, och hur grymt det blev på lördagens photoshoot. Men nej, där blir det pass. För visst, i fredags hade vi det mysigt min lilla Bibi och jag (med världens bästa Jennie och Morris) På Disney on Ice. Okej, jag satt och hackade tänder hela föreställningen och kände mig lite lätt dissorienterad, men vi hade det ändå riktigt mysigt.

Har ni en sån där favoritplats hemma där lägenheten/huset ser som allra bäst ut? Trots att det kanske inte ens är städat eller dammsugit, eller ett rent helvete i övriga vrår. Det har jag.

Alltid när jag står inne i badrummet och gör mig iordning på morgonen, och kollar ut genom hallen bort mot vardagsrummet så känner jag mig alltid nöjd över hur det ser ut. Sen stegar jag bort förbi sovrummet (obäddad säng) barnrummet (total anarki bland alla leksaker) Köket (disk som hade gett Babels torn en match) och tillslut in i vardagsrummet, där solen strålar lyser på precis allt damm och katthår som samlats på vårat genomgående vita golv.

Då har jag bara lust att backa tillbaka mot min fin plats och sedan dra på mig skor och jacka illa kvickt och kasta mig ut ur kaoset.

Men så blir det aldrig, näpp. Jag städar i stället.

Hjälp någon?



Vy från fin platsen. Visst ser det städat ut? Skenet bedrar....


En av orsakerna till mitt håriga golv..


Min söta städhjälp

-Vilken prinsessa skall du vara mamma? Jag skall vara Belle eller kanske Törnrosa.

Fredagen närmar sig med storm steg, och det är dags för mig och min prinsesstokiga treåring att gå på Disney on Ice. Julklappen som blev den största succén. Ja, varenda en prinsessa kan hon, hon vill alltid dansa så vackert i sina fina klänningar, trippa runt i sina röda snövitskor av plast, och leka att hon är någon av sina hjältinnor medan vi övriga i familjen får agera biroller.

Det är så stört skönt att se hur hon på egen hand har utvecklat denna kärlek, fascination, ja nästan besatthet.

Jag undrar lite vad som kommer bli Lóas grej. Hon, som är totalt galen i dockor, som älskar att morra som en tiger, rycka loss hår från storasysters huvud och klä sig i diverse "disguises". Hon kanske kommer bli en Djingis Khan, som rövar bort storasyrrans prinsessor, skalperar dom och sedan täcker upp sitt brott genom att gömma sig i olika klädhögar. Ja, sen kommer hon sitta där, i sin klädhög ätandes massor med bullar, för det älskar hon, det sockertokiga kakmostret. Eller skall vi kanske helt sonika kalla henne Lóa the hutt?

Hur det än må bli, så rycks jag förtillfället in i den här magiska prinsessvärlden, och det finns inget bättre än att se min lilla Eira med tindrande ögon, helt uppslukad i sagornas värld. Om Lóas värld kommer bli samma eller något mer taget ur en medeltida krigshistoria det återstår att se.



Eira i sagovärlden

Idag har mysnivån varit hög. Jag och mina små töser packade in oss i bilen för att åka ut till Onsala och träffa våra vänner Hanna och Thea, som vanligtvis håller till i Brisbane Australien, men som nu har varit i Sverige på besök.

För några år sedan, närmare bestämt efter studenten flydde jag landet för en resa tillsammans med Hanna. Hon skulle börja plugga i Surfers Paradise Australien, och jag skulle mest bara ut på äventyr. Våran resa började i Thailand, vidare till Singapore och slutligen Australien. Vi blev som systrar under den tid vi spenderade tillsammans utomlands. Trots att vi hade lägenhet med två sovrum delade vi ändå säng, vi var oskiljaktiga och kunde så klart bråka som bara två systrar kan. En helt underbar upplevelse, och det var väldigt jobbigt när det var dags för mig att lämna Hanna. Hon har sedan dess alltså bott kvar, och vi träffas ju bara när hon är hemma.

Men, det häftigaste i det här, är att min lilla Lóa och hennes lilla Thea föddes med bara tre dagars mellanrum men på två helt olika kontinenter! Och nu fick dom träffas för första gången. Tycke uppstod verkligen, och även Eira hade roligt med dom små ettåringarna idag.

Vi drack varm choklad, försökte prata ikapp den tid vi inte har setts på, gick en härlig promenad i snön som började falla, och lekte på lekplatsen, fotade våra små tjejer och fikade, innan det var dags för oss att återigen skiljas.

Tills nästa gång vi ses, min High teck Hanna!

Igår var en riktigt solig, härlig men kall dag. Vi tog en vagnspromenad upp i skogen där Linus hade startat en eld på lekplatsen och var i färd med att grilla korv. Barnen lekte och mumsade på korv runt elden, och jag, icke korvätare som jag är, hade fuskat och köpt med mig en veggieburgare från grillen vid oss.

Visst var det en skön förmiddag men kallt var det. Så det var rätt skönt att komma in och värma tårna efteråt.

Men påminner mig själv om att det är så mysigt att hitta på saker med barnen, när man ser hur det riktigt tindrar i ögonen på dom över alla skojigheter. Önskar man kunde ha roligt jämt! Slippa alla skrik, bråk, hot, protester och allt annat som tyvärr upptar alldeles för mycket tid om dagarna. Man kan ju trösta sig med att det inte är det man kommer minnas från småbarnsåren utan just sådana här tillfällen när man satt i skogen och grillade korv med sina små kottar!

Just det. Julstädet. Kom lagom till Trettondagsafton. För idag har det bannemej fejats vill jag lova. Som en tornado genom lådor och skåp har jag dragit fram idag, medan barnen mest har busat och lekt med pappa, spelat spel, mumsat på chokladbollar och haft en riktigt mysig dag inne.

På tal om chokladbollar, så har vi ju en liten liten gottegris ibland oss. Lilla Lo blir helt tokig så fort det vankas mums. Jösses! Naaam Naaaaam ropar hon, börjar stampa med båda fötterna och böjer sig sedan så galet gulligt ner. Naaam naaaaam!

Ja, inte fick Eira gottesaker när hon var så liten som lillasyster, men det där med att hålla borta gotta från barn nummer två, det är helt omöjligt. Och hon blir ju så otroligt nöjd! Har aldrig sett någon äta chokladboll med sådan andakt innan. Lille skrotten! Ett typ exempel på vad som är lätt att ha förutfattade meningar om innan man upplever det, men som är förbaskat svårt att tillämpa när dagen kommer. Kommer nog uppleva ett gäng sådana situationer i framtiden! Men, så är det ju att vara förälder.



Lek med Pippihuset

Vissa dagar är hjärnan lite tröttare än vanligt, man orkar inte riktigt med vakna, tokiga, livliga, gråtande, pigga, busiga barn i över tolv timmar helt själv. Trots tappra försök med långpromenader, cupcake bak, filmmys och pusslande så var det ändå inget barn som ville somna när klockan slog nanedags. Jag hade massor jag skulle få gjort den här kvällen, men istället så känner jag att jag lite själv ömkande måste koka lite te, krypa upp i soffan och..stirra in i väggen (?) eller åtminstone sätta på en film som inte kräver så mycket hjärnaktivitet. Provar det, och hoppas på en lite lättare dag i morgon (pust!)

Så många bilder det kom upp! Får försöka fixa detta också..hmmm. Det där med att blogga från mobilen kärver nog lite övning tror jag ;D Men det är ju förbaskat smidigt! Då kan ni ju få veta the haps lite mer när det händer! Skall ge det ett försök! Men nu blir det en eftermiddags promenad med familjen, så återkommer med fixet. Later skater!

Hoppas ni alla hade en riktigt härlig nyårsafton, själv hade jag det riktigt bra, tillsammans med fina vänner och alla söta barnen. Raketer, trerätters, cava och spel. Men klantig som jag är, (mmm, fotograf var det jag) så tog jag inte med kameran. Så dom ända bilderna som finns, är dom jag tog med min mobil. (faktiskt inte helt dålig kvalitet om jag får säga det) Så tyvärr har jag inga direkta bilder att dela med er.