forthekix

Lördagar är alltid lika med pannkaksfrukostar, och idag fick jag för mig att utveckla mina standard pannkisar och avancera lite till en blåbärsvariant. Okej, det är lite mer krävande, stå och separera vita och gula och stekningen tar längre tid. Men slutresultatet är så värt det!

Så sätt igång. Make your day! ;D

Du behöver:

• knappt 5 dl vetemjöl
• 2 tsk bakpulver
• 1 tsk salt
• en dryg ½ dl socker
• 2 ½ dl crème fraiche
• 1 ½ dl mjölk
• 2 ägg
• 50 g smör
• 250 g blåbär (färska eller frysta)

Gör så här:

Smällt smöret och låt det svalna.

Blanda torrprodukterna. Separera äggulorna från vitan. Blanda noga gulorna med crème fraichen, mjölken och smöret. Blanda i torrprodukterna och vispa till en jämn smet.

Vispa äggvitorna till skum med elvisp, skummet skall bli hårt och blankt. Blanda varsamt i den vispade äggvitan och blåbären i smeten.

Stek på låg värme flera små pannkakor åt gången, en stor panna kan få plats med 3-4 stycken åt gången. En halv deciliter smet kan vara lagom per pannkaka. Ha inte för mycket värme, tjocka pannkakor behöver bli lite bakade i pannan, och blåbären bör inte brännas. När du ser bubblor på översidan på pannkakan är den dags att vända.

Mums!

 

 

 

Alltså, det klart man inte kan låta bli att lägga upp lite idolbilder på dom här två flickorna!

Dom är så otroligt goa båda två, och det är så härligt att se när dom samspelar med varandra.
Lóa skrattar alltid som högst när hon tittar på Eira, och alla hennes tokerier. Och storasyster gillar nog när hennes publik visar uppskattning, för då skruvar hon upp tempot och ballar ur riktigt ordentligt!

Men det allra finaste det är ändå när man skall natta Eira och lillstrumpan ligger bredvid, och Eira med sin lilla väna röst säger: Go natt Lóa älskar dig!

Mitt hjärta lämnade bröstkorgen!

Nu har vi kommit till det klassiska "fällkniv" stadiet. Lóa har börjat få lite balans till att sitta som nämnda fällkniv en liten stund, men sen är det faceplant ner i filten.

Det är ju bara för gulligt när dom små liven huvudstupa dyker rätt ner. Oj oj oj! Och inte blir dom ledsna heller, nej nej. Om igen bara!

Det måste ju vara rätt roligt att se världen från ett nytt perspektiv. Lóa verkar i alla fall helnöjd, och hon ser rätt stolt ut, den där bråkdelen av en sekund, som hon hinner uppleva sittandes innan det är dags att dundra i mattan igen.

Nästa projekt: Bygga ett Lóa fort!

Jag och min bästaste syster brukar alltid ses på onsdagar, eftersom det är hennes lediga dag. Och det börjar bli en stående tradition att mötas upp på "Raggan", prata lite med fina Linnéa, spana in det senaste i butiken samt att lukta på diverse ljus och annat med doft, för att sedan gå dom dryga fem meterna bort till Espresso House, där vi beställer en Chailatte respektive en vanlig latte, alternativt en cappuccino, sedan sitter vi där och myser en stund med Lóa och varsin varm dryck.

Efter det blir det den klassiska rundturen i dom olika butikerna, innan vi promenerar upp till dagis och hämtar lilla Eiran.
Det här är verkligen något man ser fram emot varje vecka, att få spendera lite underbar kvalitetstid med sin syster, och sedan se hur glad flickorna bli över att få träffa sin söta moster.

Big like!







Något dom borde ta efter på Espresso House kanske??

Det var nästan så vi stod med finbyxorna på i morse, då det var dags för prästen att komma på besök. Ja, det är ju inte varje dag man har en Guds tjänare i sitt kök, och man blir helt plötsligt nervös och vet inte hur man skall bete sig. Lite som man sitter inne hos rektorn eller på en viktig anställningsintervju.

Både jag och Tor blev helt plötsligt väldigt medvetna om att vårat vardagstal innehåller rätt mycket svordomar, och med kammade hår satt vi ängsligt med uppdukat bord och väntade på att dörrklockan skulle ringa, och att vi skulle lyckas hålla tungan rätt i mun. ( Jag har en lite dålig erfarenhet av det där med svordomar, då jag stormade in mitt under en gudstjänst i en fullsatt kyrka, i tron om att det var Lucia möte. Men som kyrkvärden påpekade var jag en timma tidig, och det resulterade i att jag svarar med ett: Åh fan! Som jag sedan följde upp med ett HELVETE! För att jag kom på att jag svor! Eh, jo det är sant!! )

Prästen var givetvis jätte gullig, och vi gick igenom Lóas kommande dop över lite kaffe och en kladdkaka, och jag tror vi gav henne ett bra intryck. Och sen skall vi väl minnas att vi lever på 2000-talet, och präster är inte så skrämmande och farliga som man ibland föreställer sig dom! ;)

Vet inte varför jag envisas med att alltid sätta upp tvättid när Eira inte är på dagis, men så har det varit dom senaste gångerna, så även idag.

6 kilo bebis i babybjörn
15 kilo tvätt på axlarna ( jag vet detta för maskinerna väger tvätten, looord)
och en ca 13 kilos tvååring riskfullt skuttandes ner för trapporna.

ca 35 kilo tvätt, ett ny dammsuget och skurat golv, och en i övrigt städad lägenhet senare...

Så kan jag äntligen sätta mig i soffan med min ballerinapyjamas klädda bebis i amningsposition, och invänta ett avsnitt av Top Model. Sen skall jag tigga till mig en massage! Och påminna mig själv om att jag inte skall sätta upp tvättid på måndagar eller fredagar nästa gång...

Efter en härligt mysig helg ( som passerade väldigt fort förbi ) med fredagsmys med tacos och Let´s dance och en lördags kväll, med middag och spel hos Jennie och Linus, så rundar vi av med en härligt skön söndag.

Nybakade scones till frukost, en sväng ner till ån och ankmatning ( fast det var mest fiskmåsar som girigt stal allt bröd ) en solig promenad och en kaffe hos Petter, Lóas fina gudfar. Sen åkte Eira och papi och handlade, och en väldigt glad tjej kom skinandes tillbaka från affären med en DVD av Alice i Underlandet i handen. ( som förövrigt är en av mina absoluta favorit sagor! ) Så nu har vi tittat på den, medans pappa har stått i köket och bakat pizza.

Sen blir det kakbak och Solsidan. Kan ju knappast bli bättre!



En sådan här bild har jag velat få till sen Lóa föddes typ, men det fattas ju fortfarande ett par fötter, så jag måste ragga upp någon som kan knäppa bilden, så mina fossingar kan få ligga och gossa under täcket också.

Väntar och väntar, är precis vad vi gör här hemma.
För snart kommer pappa Tor hem och då kan alla Svenssons fredags klassiker börja på riktigt.

Fast för Eira (som snart skall inta sov position) så är myset i full gång. Med popcorn och Snövit. Medans min dröm om tacos får vänta lite lite till...

När snön täcker gatorna, vinden får fönstren att skångra och det ser allmänt grått ut ute. Så är det väldigt skönt att bara strosa runt hemma med bebis i famnen, en Nag Champa som fyller vardagsrummet med en lungande doft, lite harmonisk skön musik på lagom volym och en kopp te, som värmer skönt när man råkar beskåda landskapet utanför.

Det är precis vad vi gör nu, och emellanåt ligger vi och myser ovanpå täcket, provsmakar fingrar och ser varandra i ögonen. Det hade givetvis varit dubbel lycka om Eira varit här och gosat också. Men just nu är vi väldigt nöjda, Lóa och jag.

Alltså, det klart att ingen människa i världen vill lida av sömnbrist, eller bli väckt varje natt, tidig morgon, och knappt få någon som helst sammanhängande sömn. Eller? Jag har haft sådan otrolig tur, med båda mina döttrar när det gäller sömn. (Om man jämför med många andras skräck historier, om två timmars sömn, kolikbarn och övriga vaknätter)

Men på sista tiden, så har min sömn blivit väldigt rubbad, och jag kan förstå vad du tänker "hallå, du har en ammande bebis, what did you expect!" Men nu är det inte bebisen som väcker mig, utan den rara tvååringen, som frekvent väcker mig med sina små:

-Mamma..Nappis  -Mamma, Snutten -Mamma, gossedjuren -Mamma, jag vill titta på Snövit.

Ja eller något i den stilen.

Natten mellan fredag och lördag var jag vaken med Eira mellan 02.00 och 06.00, sen vaknade Lóa.

Men det är som rubriken säger, något lite bitterljuvt över det hela. För någonstans så är det ändå väldigt mysigt att höra sitt lilla barn mumla ens namn, krypa tätt intill och föreslå att vi skall riva av ett Snövit maraton. Och precis lika mysigt är det, när man varje natt hör sin lilla bebis börja göra läten ifrån sig, och man vet, att nu får jag ta upp den lilla sömndruckna varelsen i min famn en stund..

Så trots att jag är på gränsen till galenskap av denna brist på skönhets slummer, så är jag lyckligast i världen varje gång jag hör ordet "mamma" oavsett vad klockan är.






Nyvaken pyjamas bebbe

Okej okej, jag vet hur det ser ut! Som att det håller på att bli värsta bak och matbloggen. Men liiite bak och liiiite mat kan man väl ha med, om man försöker att inte göra det så cheeesy? Jag säger ja! Och bestämmer att det är okej.

Så här kommer receptet på dom goda kakorna jag precis bakade.





Ca 24 kakor

Chocolate chip lavender cookies
150g Smör
3 3/4 dl Strösocker
1 tsk torkad Lavendel
2 Ägg
1 tsk Vaniljsocker
1 tsk Bakpulver
1 1/4 dl Kakao
2 1/2 dl Vetemjöl
100g hackad Mörk choklad

Gör så här
Vispa smör, socker och lavendel ljust och fluffigt. Vispa i ett ägg i taget. Sikta samman de torra ingredienserna och vänd ned i smör och sockersmeten. Rör i den hackade chokladen och rulla till 24 lika stora kakbollar. Lägg kakorna på bakplåtspappersklädd plåt, 6 kakor per plåt. Baka i 180 grader ca 10-12 minuter. Låt kakorna svalna på plåten och förvara sedan i en lufttät burk upp till 1 vecka. Går utmärkt att frysa.

Recept från: Kalasgott!

Cupcakes och bubbel (ja okej, inte den riktiga varan, men ammar man så duger det fint med cider) ett bra mys till alla hjärtans dag. Som vi tjuvstartade med igår. Hoppas att ni också har och har haft en mysig dag, denna kärlekens dag!

Fast enligt mig, så borde alla dagar vara alla hjärtans dagar, då man bryr sig om sina nära och kära. För det är väl det som är meningen,, att man alltid skall uppskatta varandra, och visa det! ♡

Vilken otroligt härlig ( men kall ) dag det har varit idag! Jag och Lóa tog bilen in till Göteborg och mötte upp Linnéorna på Le petit café. Där mumsade vi i oss en otroligt god frukost och gav oss sedan ut på lite strosande på stan. Tyvärr var dom flesta affärerna stängda, och efter att ha promenerat runt lite mellan Haga och Linné, så satte vi oss på en uteservering, och drack lite te och kaffe.

Med massa filtar runt omkring oss, hade vi en väldigt mysig stund i solen. Lóa var så söt med sin lilla röda nos, och hon satt i mitt knä och var minst sagt delaktig i samtalen. Efter denna mysiga morgon/förmiddag, blev det sedan söndagsmiddag hos Tors föräldrar, och nu blir det snart cupcakes bak. En skön söndag helt enkelt!

Känsliga läsare ombedes titta bort. För här kommer bilder på barn med mat runt hela, och jag menar HELA munnen!

Idag är det Lóas fyramånaders dag, så Hurra Hurra för lillsessan ♥ Och dagen till ära, skulle mamma, mormor och Eira ge sig på ett cupcakes bak. ( Förövrigt blev dom helt misslyckade. Rinnig frosting, och alldeles för mycket smak av lavendel på själva muffinsen..typiskt ) Men i allafall.

Eira tyckte smeten var sjukt god, och hade jag inte tagit sleven ifrån henne, så hade hon likt en Heroin beroende junkie, säkert stått och slickat frenetiskt fortfarande.

Lóa skulle få sin första smakportion idag, och vi serverade en Nestlé gröt efter ammningen i morse. Men det verkade inte riktigt fallit fröken i smaken, hon hade nog hellre bytt sked med Eira gissar jag på. Men nytt försök imorgon och då kanske vi lyxar till det lite med en potatis och majs puré.

Efter en dag som idag, som idag, som idag, ( Grotesco humor ) så längtar man ju om möjligt ännu mer till våren och sommaren.Det har varit en riktig skit dag ( vädermässigt ) men som tur var behövde jag inte spendera allt för många minuter ute i det ruggiga vädret.

Jag kände att jag bara var tvungen att dela med mig av den här otroligt söta bilden, på min otroligt söta onge!

Hon brukar ofta sitta och suga in sin underläpp lite såhär, och det är ju löjligt gulligt. Så har du en dålig dag, eller är lite små purken, så tror jag nästan garanterat att den här lilla underläppen kommer gaska upp dig!

Jo vintern är en underbar årstid. Så länge snön ligger krispigt vit över landskapen, och det doftar glögg och nybakade lussekatter ifrån stugorna. Men så fort julen är förbi, Champagnen är uppdrucken och klockan har passerat tolv den sista December. Så får iallafall jag, och säkert många andra, en enorm längtan till våren.

Man börjar leta vårtecken redan i Januari, funderar över om fåglarnas kvitter och snöns försiktiga reträtt är en indikation på vad som komma skall. ( Dock vanligtvis i typ slutet på Mars ) Men förutom denna längtan till varmare dagar och ljusare kvällar, så finns det en till anledning för, jag gissar ALLA småbarnsföräldrar. Nämligen dagen då overallen åker ner i källaren!

Efter att ha krånglat, trixat, hotat, tråcklat och tryckt på overaller i dryga fyra månader så börjar man sakta men säkert att se ljuset. Dagen skall snart komma, då det inte längre blir ett svettigt evighetsprojekt att få barnen utanför dörren (nåväl Lóa är from som ett lamm när overallen skall på) Utan nu nalkas tider, då jackor i alla former, tunna mössor och vantlösa fingrar är det som gäller. Och det finns ingen som är gladare över det än jag!



Lóa myser i sin overall



Eira en solig söndag,  i en lite tunnare mössa, vantlösa fingrar och JACKA!

Klockan är cirka kvart över fem, Bebis ligger och gurglar i vaggan, upp å amma.

Klockan är cirka halv sex, Tvååring ligger och säger - Mjau, mjau, säg mjau då mamma!

-Mjau.

Klockan är cirka fem i sex, trött mamma, gurglande bebis och mjauande tvååring äntrar vardagsrummet..

Snark..

Igår kväll fick Eira lillan feber. Hon var het som en kamin och helt hängig. Så idag har vi bara spenderat dagen inne. Med piggelin, film och mys. Men jag får ju lite myrkryp av att bara vara hemma, så något måste jag alltid sysselsätta mig med. Dagens fix blev därför att rensa ut Lóas garderob på för små kläder, lägga in ny tvätt på allas hyllor och städa Eiras rum.

Så nu när det är gjort kan jag sitta i soffan och mysa jämte min febriga flicka och se på Tingeling medans Tor gör en hemmagjord pizza och Lóa sover, utan att myrorna tränger sig på.

Nää..det skall inte bli någon matblogg det här, eller en: "titta vad jag åt till middag/frukost/mellanmål etc" blogg. Men Eira var så förjordat söt när hon i morse norpade åt sig en liten kiwi från min tallrik, så jag var bara tvungen att  dela med mig av våran klassiska lördags frulle, dvs amerikanska pannkakor med banan och kiwi.

Ja, nu har jag fått ändrat min blogg lite i allafall. " Not a total Betty, but a vast improvement" Förhoppningsvis kommer den bli ännu snyggare, och rocka lite bättre framöver. Men tills dess så får vi nöja oss med detta!

Kan förstå att ni tröttnar på mig, när jag bara håller på och photoshoppar hit och dit. Men jag är inne i en photoshop veva och kan inte riktigt ta mig ur den. Jag vill inte heller för den delen, för det är så otroligt roligt! Jag blir bättre och lär mig mer varje dag! (Jaaaayy)

Men för att dela med mig av något annat än Brushes, Bokeh, Actions och andra PS termer, så måste jag bara berätta om vad min underbara flicka sa ikväll. Med båda händerna runt mitt ansikte såg hon mig i ögonen, och sa: Mamma, jag älskar dig SÅ mycket!

Hjärtat slog ett dubbelslag och jag kände mig som lyckligast i världen! Min fina tös!

Alltså jag borde typ, gå och lägga mig. Men det är så himla roligt att sitta och pilla med bilder i PS. Jag kan inte få nog! Ju mer jag lär mig desto roligare är det, givetvis! I morgon skall jag försöka mig på att gå in i kodmallarna och grejja bland CSS och HTML koder och annat, så jag kan ändra designen på bloggen lite. Man lär sig något nytt varje dag, så det får väl bli morgondagens "lära" då. Nej, nu är jag alldeles för varm för att sitta kvar här, med en sovande bebis och en dator i knät. Natti natt ☆☆

Lite bilder från sommarens bröllop i Frösakull, då Per och Marie blev man och hustru. Det var en sådan magisk dag, och kärleken och glädjen verkligen sprudlade. Så härligt att sitta och pilla lite med dessa bilderna, och minnas deras dag. Just dom här bilderna är några bland dom jag har valt ut att fixa till lite, och som Per och Marie skall få av mig så fort dom är klara. Jag hoppas verkligen att dom kommer tycka om dom, själv är jag hel nöjd!

Tänk vad man kan sakna någon så det värker i bröstet, bara efter att ha varit ifrån varandra i några enstaka timmar. Eira är på dagis å jag längtar så efter henne..Lóa sover, och jag vill att hon skall vakna, så jag kan lukta och känna och klämma lite på henne.. mitt hjärta värker av längtan! Och jag som trodde det skulle bli skönt med en liten stund för mig själv.. tystnaden, en kopp thé, lite musik, en bok..men nej, ge mig en jollrande bebis och en sjungande tvååring, ge mig Snövit på repeat och en kille ute i köket med fläkten på högsta effekt. Jag är färdig med att ha varit ensam nu! Vakna! Kom hem! Ring! ♥♥